Jag tycker att jag är hyggligt intelligent. Jag är hyfsat bra på att stava, mattekunnandet är det inget större fel på och mitt logiska tänkande är inte heller så dåligt. Ibland blir jag dock rädd för mig själv. Idag var en sådan dag.
Bilden jag nu kommer publicera är ingen efterkonstruktion utan helt autentisk. Så här såg det ut när jag kom ut till cykeln jag hade ”låst” utanför McDonalds:
Det spelar ingen riktig roll hur bra min stavning eller det logiska tänkandet är en sådan här gång. Det finns inget riktigt bra försvar för något sådant. Sanslöst.
Nåväl, nu ska jag skaka av mig det här. Ikväll ska jag se Eurovision Song Contest tillsammans med Tove, Calle och Anna. Kvällen kommer förmodligen innebära att jag sitter och äter chips och gnäller över att silvertransvestiten från Ukraina vinner samtidigt som jag känner lätt skam för att jag njuter av all smaklöshet. Guilty pleasures finns det något som heter, Eurovision platsar lätt in i det facket för min del.
Här kommer det. Facit på världens 10 bästa musikvideor enligt mig. Givetvis så du själv kan titta på dem via Youtube, den hårda videokomprimeringens Mekka.
10. The Prodigy – Smack My Bitch Up | 1997
Regissör: Jonas Åkerlund
Ett enda stort svinande, knarkande och supande med en twist. Få kanaler visade videon när den kom och om de gjorde det så var det efter klockan tolv på natten och med varningstext innan.
För att kunna se denna video måste du vara medlem på Youtube.
9. A-ha – Take on Me | 1985
Regissör: ?
Få har nog missat denna otroligt sköna video från Norges 80-talshjältar A-ha. Tecknad och otroligt cool.
Spana gärna in hyllningen från Family Guy också när du ändå håller på.
8. The White Stripes – Fell in Love With a Girl | 2002
Regissör: Michel Gondry
LEGO-videon från Michel Gondry, regissören bakom en av mina absoluta favoritfilmer, Eternal Sunshine of the Spotless Mind. Nytänkande och otroligt läcker. Gondry regisserade även videon till The Hardest Button to Button, en annan fantastisk White Stripes-video.
7. Sigur Rós – Untitled #1 (Vaka) | 2003
Regissör: Floria Sigismondi
Stark video som visar en helt förstörd planet och hur vårt agerande idag kan ge svåra konsekvenser för våra efterföljande som ska leva här efter oss.
6. Massive Attack – Teardrop | 1998
Regissör: Walter Stern
Det här låten satte sig som klister på hjärnan när den kom. Jag gick och nynnade på den hela dagarna och sedan stod jag inte ut längre utan åkte iväg och köpte skivan, Mezzanine. Efter det spelade jag sönder låten och tog en välbehövlig paus. Videon är otroligt cool med ett sjungande foster. Kuriosa är att sångerskan, Liz Fraser, var gravid när hon spelade in låten.
5. The Motorhomes – Into the Night | 1999
Regissör: ?
Få ögon var torra när denna video gick på Voxpop 99. Sorglig historia med tv-hunden Turbo i huvudrollen.
4. Guns n’ Roses – Estranged | 1994
Regissör: Andrew Morahan
Detta är Belgian Blue-varianten av musikvideor. Snuskigt dyr, snygg och har allt man kan tänkas klämma in i en musikvideo. Det är helikoptrar, snygga bilar, stora fartyg, Slash ståendes på vatten och delfiner. Kanske inte lika känd som videon till November Rain men snäppet vassare om du frågar mig, nog för att November Rain är en helt fantastisk video.
3. Moby – In This World | 2002
Regissör: ?
Otroligt gullig video om hur ett gäng utomjordingar åker till jorden och försöker ta kontakt med mänskligheten.
Vad många kanske inte vet är att det också finns en fortsättning på videon. Kolla in den här:
2. Fatboy Slim – Right Here, Right Now | 1999
Regissör: Hammer & Tongs
Jag sitter som fastnaglad, helt fascinerad, varje gång jag ser denna video där vi får se människans utveckling fram till vad vi har blivit idag. Makalöst bra och ett stark konkurrent till ettan på listan.
1. Björk – All is Full of Love | 1999
Regissör: Chris Cunningham
En helt fantastiskt vacker video med Björk som robot. Handlingen är kanske inte den starkaste men det visuella och hela känslan i videon är så otrolig att jag utnämner denna till världen bästa musikvideo! Det ryktas att teamet bakom filmen I, Robot kikade mycket på denna film som inspiration till designen på Sonny i den filmen.
Det har varit en fantastisk helg med otroligt fint väder och härligt leverne. På fredagen var jag och Tove inbjudna till Harrys på Aretha Franklin-kväll där Maria sjöng och Oscar spelade trumpet. Innan konserten bjöds vi på mat på övervåningen och satt och myste när Maria bjöd på en minishow med fyra låtar innan den riktiga, större konserten började en våning ner.
Maria och Oscar in action!
Tove poserar med sin öl (det är Guinness i glaset, inte Kilkenny).
Lördagen ägnades åt grillning tillsammans med Fredrik och Josefine. Jag och Tove hade gjort kycklingspett och grillade även fläskkarré. Till det åt vi coleslaw-sallad och tzatziki, otroligt gott och ett härligt sätt att inleda grillsäsongen på.
Jag skålar på balkongen tillsammans med Josefine och Fredrik.
Idag gled jag och Tove omkring i stadsparken och njöt av den härliga solen och växterna som vaknat till liv i det varma vädret. Jag hoppas nu verkligen att sommaren kommit för att stanna. Kvällen spenderades i soffan framför filmen Brokedown Palace.
Magnoliaträden blomstrade i stadsparken.
I tulpanbyttorna hade tulpaner från fjolåret börjat blomstra igen. Lite synd att de kommer bli överplanterade.
Vid halv fem styrde jag och Oscar vår kos mot Kumla för premiären av Alla snygga heter Micke. Bilen hade fått snygga dekaler på sidorna så det verkligen skulle synas vilken pjäs vi jobbade för. I Kumla väntade lite premiärpresenter på oss. Jag och Oscar fick en varsin stjärtlapp av Tom och Maria!
Vår snygga turnébil.
Premiärpresenter från skådisarna.
Sedan testade jag att allt ljus funkade och att projektionerna från macen såg bra ut, vilket de gjorde. Under hela dagen hade jag känt mig riktigt lugn då generalrepetitionen gått kanonbra. Cirka tio minuter innan föreställningen kröp sig nervositeten på och det började pirra i magen när jag hörde publiksorlet utanför dörrarna.
Allt läggs i ordning på scenen medan jag testar projektioner och ljus.
Jag står och testar ljuset (bild från Oscars kamera.)
Premiären gick helt ok. Ljudmässigt var det skitbra, Maria skådespelade riktigt bra och sjöng kanonbra. För min egen del gick det bara skapligt. Jag gjorde en del skitmissar som jag inte tror att publiken märkte men som jag själv stod och var förbannad på mig själv för.
Efter publikens rungande applåder (de verkade skitnöjda!) så började vi packa ihop för brinnande livet, med avbrott för lite champagneskålande. När vi väl lastat klart så mötte vi alla andra på en restaurang för premiärfest. Då jag, Oscar och Tommy (scenografen) kom in i lokalen började alla applådera vilket kändes riktigt bra. Man kände sig väldigt uppskattad. Nu var förmodligen majoriteten av applåderna riktade mot Tommy men jag sög i mig lite av dem ändå, trots att jag inte var helt nöjd med min egen insats. Efter det åt vi och det hölls tal och delades ut presenter. Gunilla (regissören) hade köpt kärleksfilmer på DVD och vi inblandade i produktionen fick komma fram och ”dra” en DVD ur hennes påse. Jag fick till min stora lycka Broarna i Madison County, en underbar film som jag dessutom inte hade i min DVD-samling. Helt klart den titel jag helst ville ha av de som lottades ut.
Glada miner hos Maria och mig efter premiären (bild från Oscars kamera.)
Överlag så kändes denna premiärkväll mycket trevlig och det ska bli kul att nu ta med denna pjäs ut på turné. Onsdag är nästa föreställning, då i Lindesberg.
Efter succéfilmen sadlade Napoleon Dynamite (till höger) om och blev medlem i Arcade Fire istället.
När Arcade Fire släppte debutplattan Funeral blev den en indiesuccé utan dess like. Det kanadensiska bandet blev hyllat i musikpress och kunde höras i bland annat TV-serien Six Feet Under samt spelades innan U2s konserter under deras världsturné. Efter hyllning från David Bowie samarbetade bandet med honom och släppte sent 2005 en live-EP (Live at Fashion Rocks). Den högt aktade engelska musiktidningen NME (New Music Express) rankade Funeral som 2005 års näst bästa skiva (efter Bloc Party – Silent Alarm) och Rebellion (Lies) från samma skiva som 2005 års bästa låt.
Jag kommer inte ihåg riktigt när det var jag fick upp ögonen för Arcade Fire, men förmodligen var det 2005 när jag läste någon av de alla hyllningstexter som fanns på nätet. Bra som fasen tyckte jag det var i alla fall och favoritlåtarna blev Crown of Love (tempoändringen!) och Rebellion (Lies). Funeral stack ut från mängden av alla ”slipad” pop och man kunde verkligen höra hur sångaren Win Butler sprang omkring smått galen i studion.
Nu är det dags att följa upp succédebuten med den alltid så ”svåra” andraplattan. Jag tycker det är mycket som känns igen vid första lyssningen. Win Butlers”vingliga” (wingliga?) sång känns igen samt trumpetblåset och fiolerna är fortfarande med. Singeln Intervention står ut lite extra från plattan med sin härliga gospelorgel. Avslutande My Body is a Cage är också värd att nämna med sin lite släpande och klagande stil som sakta men säkert ökar i volym och takt. Butler låter här som en gnällig soulfarbror men utan den raspiga rösten.
Låtarna känns mindre pampiga än de på Funeral, lite snällare och mer välkammade. Skillnaderna mellan de två albumena är dock inte speciellt stora. Gillade du Funeral kommer du förmodligen gilla Neon Bible. Skivan rekommenderas varmt, men om du inte lyssnat på Arcade Fire innan så rekommenderar jag Funeral lite varmare.
Betyg:
Info: År: 2007 | Genre: Indiepop med stråkar och blås
Det har nog inte undgått någon som följer denna blogg att jag gillar Justin Timberlake. Jag gillar dessutom Scarlett Johansson. Därför tycker jag det är extra trevligt att man nu kan se dem i samma video, den till Justins senaste singel What Goes Around …Comes Around. Videon är dessutom regisserad av Nick Cassavetes, mannen bakom snyftunderbara Dagboken (se den!).
Justin är snygg, Scarlett är snygg och videon är snygg och påkostad. Vi får dessutom se Shawn Hatosy som också var med i Alpha Dog, Justin Timberlakes senaste film. Vem som regisserat den? Nick Cassavetes, offcourse!
Lördagkvällen spenderades hemma hos Anna och Calle (a.k.a. Ostkaka), tittandes på Melodifestivalen och ätandes god mat som värdparet stod för. Det blev kyckling med kryddigt kladd och klyftpotatis. Jag och Tove stod för efterrätten som blev kladdkaka.
Värdparet sitter och myser i soffan.
Anna är engagerad i Örebro katthem och värdhem åt katter som saknar hem och haft det lite tufft. Nu hade hon två nya kattungar hemma hos sig och både jag och Tove blev överförtjusta i de små rackarna. Den tigréfärgade av dem, Ottilia, var mest social och låg och myste i mitt knä medan vi tittade på TV. Tsaritsa som var kolsvart höll sig mer på sin kant och kikade fram då och då.
Två söta damer.
Blyga Tsaritsa kikar fram.
Ottilia ligger och myser i min famn.
Angående melodifestivalen så var det rätt kul att titta på. Musiken är ju inte min smak för fem öre men det är alltid kul att sitta och försöka agera expert och ta ut vinnarna. Jag lyckade pricka in alla fyra vinnarna, dock trodde jag att Idol-killarna Måns Zelmerlöw och Sebastian Karlsson skulle gå till andra chansen och schlagerbruttorna Nanne Grönvall och Sonja Aldén direkt till final, så där hade jag fel.
För några dagar sedan lånade jag Jonas Gardells bok Jenny på biblioteket. När jag nu öppnade den för att börja läsa hittade jag detta bokmärke som den tidigare låntagaren glömt kvar:
Underbart roligt! Givetvis kommer jag använda mig av samma bokmärke!
Skivtävlingen är nu avgjord och jag har dragit tre vinnare. Prispallen ser ut som följer:
1. Beatrice (fem skivor)
Jamiroquai – High Times (The Singles 1992-2006)
The Ark – State of the Ark
John Legend – Once Again
Håkan Hellström – Känn ingen sorg för mig Göteborg
Norah Jones – Come Away With Me
2. Aaron (tre skivor)
Joss Stone – Mind, Body and Soul
Justin Timberlake – FutureSex/LoveSounds
Kings of Convenience – Riot on an Empty Street
3. Carin (två skivor)
Marit Bergman – I think it’s a Rainbow
Coldplay – Parachutes
Dom rätta svaren var:
1. Från vilket land kommer medlemmarna i Kings of Convenience?: Norge
2. Vad heter Norah Jones pappa?: Ravi Shankar
3. Vilket ”syskonband” har Håkan Hellström varit medlem i?: Broder Daniel
Priserna kommer skickas ut med post så fort jag har fått dom skickade till mig. Stort grattis till vinnarna och jag hoppas ni blir nöjda med priserna. Till er som inte vann så hoppas jag att det blir fler tävlingar framöver med fler vinstchanser.
För första gången i denna bloggs historia är det dags för en tävling med riktiga priser! Jag har fått välja ut tio stycken CD-skivor från cd-rea.se att dela ut som priser i en musiktävling.
Följande skivor har jag valt ut:
Justin Timberlake – FutureSex/LoveSounds
Marit Bergman – I Think it’s a Rainbow
Coldplay – Parachutes
The Ark – State of the Ark
Joss Stone – Mind, Body and Soul
Håkan Hellström – Känn ingen sorg för mig Göteborg
Jamiroquai – High Times (The Singles 1992-2006)
John Legend – Once Again
Norah Jones – Come Away With Me
Kings of Convenience – Riot on an Empty Street
Du måste svara på tre frågor om musik, en bonusfråga och dessutom tipsa om dina favoriter:
Fråga 1: Från vilket land kommer medlemmarna i Kings of Convenience?
Fråga 2: Vad heter Norah Jones pappa?
Fråga 3: Vilket ”syskonband” har Håkan Hellström varit medlem i?
Bonusfråga: Vilken av dom tio skivorna vill du helst ha?
Kolla in www.cd-rea.se och tipsa om dina favoriter inom kategorierna:
Nya skivor jag missat men passar på att köpa nu
Godingar som jag inte har och vill nu bunkra upp med
Perfekta presenter att ge bort (skivor man borde äga!)
Mejla svaren på frågorna till [adressen borttagen] och lägg in dina tips som kommentarer till detta inlägg. Bland dom rätta svaren kommer jag lotta fram tre vinnare där förstapriset är fem skivor, andra priset är tre skivor och tredje priset är två skivor. Alla får deltaga men jag skickar bara priser inom Sverige.
