Biljetter är införskaffade och den 21:a mars 2008 går härligheten av stapel! Det blir min femte konsert med världens bästa band och Toves första. Förbandet Familjen vet jag ingenting om så det blir spännande att se.
Dessutom är det första eventet någonsin i nybyggda (den är väl inte ens klar än så vitt jag vet) Conventum Arena. Hoppas bara att bandet kan toppa förra spelningen jag såg. Suveräna giget i Borlänge (av alla jäkla ställen!) under Turné 19. Med tanke på att senaste plattan är t.o.m. lite vassare än Du & jag döden borde inte det bli en omöjlighet.
Det smällde till i brevinkastet imorse. Två bruna vadderade kuvert från CDON och senaste numret av Allt om film hade kommit till mig. De bruna kuverten innehöll till min lycka Kents senaste platta Tillbaka till samtiden. Både vanliga och limited edition. Trevligt att jag slapp vänta till måndag och fick dem redan nu. Jag lyssnade en hel del på plattan redan igår då jag fått tag på den genom ”alternativ distribution”. Det låter mycket bra, elektroniskt och härligt.
Innehållet i de två bruna kuverten. Tillbaka till samtiden.
Efter några första lyssningar är Elefanter min absoluta favoritlåt på plattan. Den byter tempo tre gånger och sådant är jag en sucker för (jag får fortfarande rysningar av tempohöjningen i Arcade Fires Crown of Love).
Resten av dagen kommer nog bestå av pluggande och lyssnande på plattan. Det känns som en hyfsat trevlig fredag.
För dig som lyssnat på skivan:
Vilken låt tycker du är bäst på Tillbaka till samtiden?
Det var stor lycka idag när ett paket damp ner på hallmattan. Avsändaren var Discshop och innehållet var suveräna miniserien Pestens tid och miniserien Langoljärerna (som jag inte sett). Pestens tid har jag varit sugen på att se igen sedan den gick på svensk tv. Den har tidigare funnits på DVD men aldrig i svensk release. Nu har den äntligen släppts och jag har haft den förbokad i cirka två månader. Det blir härligt att få sätta sig in i sex timmars post-apokalysm igen! Langoljärerna hängde med i beställningen av bara farten då jag hört en del bra om den serien plus att man fick ett paketpris om man köpte de två serierna tillsammans.
Inte nog med detta. I förrgår impulsbokade jag även den feta kommande Blade Runner-boxen på fem diskar. Det var riktigt längesedan jag såg Blade Runner och har även där varit sugen på att se den igen. När jag hittade den på cd-wow.se för halva priset mot vad Discshop och CDON tar så kunde jag inte bärga mig. Flera versioner av filmen finns i boxen plus massa extramaterial. I början av december dimper härligheten ner hoss mig. Se så vacker den är!
Här närmast väntar jag ivrigt på Kents nya platta Tillbaka till samtiden som givetvis också är förbeställd. Både limited edition och vanliga utgåvan förväntas anlända till vårt hem i början av nästa vecka. Jag hoppas verkligen att skivan blir bra. Rapporter har ju gjort gällande att den låter en hel del som Depeche Mode och det bådar ju minst sagt gott!
Igår skrev förresten Inside Mac Games att det ryktades att FIFA 08 kommer snart till Mac. Det känns ruskigt kul då spela FIFA 08 är typ det enda jag gör i min Windows Vista-partition. Helt osannolikt låter det inte heller att det skulle kunna dyka upp till Mac då Electronic Arts precis släppt ett gäng spel till Macen.
Alla kanske inte har koll på det men världens bästa band släpper ny platta 17 oktober. Den kommer heta Tillbaka till samtiden och idag fick omvärlden se omslaget. Personligen tycker jag det är ett rätt läckert omslag och tusen gånger bättre än omslaget till Du & jag döden. Fotografiet är taget av Kents ”hovfotograf” Jonas Linell. Om Kent vore Depeche Mode skulle Linell vara Anton Corbijn.
Imorse möttes jag av en lapp att jag hade ett paket på 3,2 kg att hämta ut på ICA här i Tybble. Spänd av förväntan kilade jag ner och hämtade hem den otympliga kolossen. Väl hemma igen upptäckte jag att innehållet var en vinst i en tävling i Café jag deltagit i för några månader sedan. Priset var en gigantisk Taschen-bok (lyxigt bokförlag i Tyskland) med bilder av David LaChapelle. Boken heter Heaven to Hell och innehåller some weird shit!
Megaboken kommer snyggt förpackad i en kartong.
Fotografierna är väl inte direkt i min smak, men alltid intressant att kika på professionella fotografers jobb. LaChapelle fotar mycket kändisar och hans bästa polare är Pamela Anderson, något man snabbt förstår när man tittar i boken.
Jag sade ju det, some weird shit!
Och här står Angelina Jolie barbystad och gosar med en riktig hingst.
Mycket trevlig start på dagen och stort tack till Café för priset! Det har helt klart gått bra för mig på slutet när det gäller tävlingar, priser och insändare.
Ni kommer kanske ihåg min lista över världens tio bästa musikvideor? På åttonde plats fanns LEGO-videon till The White Stripes låt Fell in Love with a Girl. Mycket cool video gjord av Michel Gondry. Nu har jag snubblat över en ny mycket cool video som påminner väldigt mycket om den, men denna gång är det tärningar istället för LEGO. Bandet heter Fujiya & Miyagi och låten heter Ankle Injuries. Regissören heter Wade Shotter.
För er som vill fördjupa er i Michel Gondrys videor så finns det en DVD som heter The Work of Michel Gondry som har massa musikvideor. Den ingår i en serie som heter Director’s Label där det bland annat finns dvder med Chris Cunninghams, Spike Jonzes och Anton Corbijns videor.
Jag tycker att jag är hyggligt intelligent. Jag är hyfsat bra på att stava, mattekunnandet är det inget större fel på och mitt logiska tänkande är inte heller så dåligt. Ibland blir jag dock rädd för mig själv. Idag var en sådan dag.
Bilden jag nu kommer publicera är ingen efterkonstruktion utan helt autentisk. Så här såg det ut när jag kom ut till cykeln jag hade ”låst” utanför McDonalds:
Det spelar ingen riktig roll hur bra min stavning eller det logiska tänkandet är en sådan här gång. Det finns inget riktigt bra försvar för något sådant. Sanslöst.
Nåväl, nu ska jag skaka av mig det här. Ikväll ska jag se Eurovision Song Contest tillsammans med Tove, Calle och Anna. Kvällen kommer förmodligen innebära att jag sitter och äter chips och gnäller över att silvertransvestiten från Ukraina vinner samtidigt som jag känner lätt skam för att jag njuter av all smaklöshet. Guilty pleasures finns det något som heter, Eurovision platsar lätt in i det facket för min del.
Här kommer det. Facit på världens 10 bästa musikvideor enligt mig. Givetvis så du själv kan titta på dem via Youtube, den hårda videokomprimeringens Mekka.
10. The Prodigy – Smack My Bitch Up | 1997
Regissör: Jonas Åkerlund
Ett enda stort svinande, knarkande och supande med en twist. Få kanaler visade videon när den kom och om de gjorde det så var det efter klockan tolv på natten och med varningstext innan.
För att kunna se denna video måste du vara medlem på Youtube.
9. A-ha – Take on Me | 1985
Regissör: ?
Få har nog missat denna otroligt sköna video från Norges 80-talshjältar A-ha. Tecknad och otroligt cool.
Spana gärna in hyllningen från Family Guy också när du ändå håller på.
8. The White Stripes – Fell in Love With a Girl | 2002
Regissör: Michel Gondry
LEGO-videon från Michel Gondry, regissören bakom en av mina absoluta favoritfilmer, Eternal Sunshine of the Spotless Mind. Nytänkande och otroligt läcker. Gondry regisserade även videon till The Hardest Button to Button, en annan fantastisk White Stripes-video.
7. Sigur Rós – Untitled #1 (Vaka) | 2003
Regissör: Floria Sigismondi
Stark video som visar en helt förstörd planet och hur vårt agerande idag kan ge svåra konsekvenser för våra efterföljande som ska leva här efter oss.
6. Massive Attack – Teardrop | 1998
Regissör: Walter Stern
Det här låten satte sig som klister på hjärnan när den kom. Jag gick och nynnade på den hela dagarna och sedan stod jag inte ut längre utan åkte iväg och köpte skivan, Mezzanine. Efter det spelade jag sönder låten och tog en välbehövlig paus. Videon är otroligt cool med ett sjungande foster. Kuriosa är att sångerskan, Liz Fraser, var gravid när hon spelade in låten.
5. The Motorhomes – Into the Night | 1999
Regissör: ?
Få ögon var torra när denna video gick på Voxpop 99. Sorglig historia med tv-hunden Turbo i huvudrollen.
4. Guns n’ Roses – Estranged | 1994
Regissör: Andrew Morahan
Detta är Belgian Blue-varianten av musikvideor. Snuskigt dyr, snygg och har allt man kan tänkas klämma in i en musikvideo. Det är helikoptrar, snygga bilar, stora fartyg, Slash ståendes på vatten och delfiner. Kanske inte lika känd som videon till November Rain men snäppet vassare om du frågar mig, nog för att November Rain är en helt fantastisk video.
3. Moby – In This World | 2002
Regissör: ?
Otroligt gullig video om hur ett gäng utomjordingar åker till jorden och försöker ta kontakt med mänskligheten.
Vad många kanske inte vet är att det också finns en fortsättning på videon. Kolla in den här:
2. Fatboy Slim – Right Here, Right Now | 1999
Regissör: Hammer & Tongs
Jag sitter som fastnaglad, helt fascinerad, varje gång jag ser denna video där vi får se människans utveckling fram till vad vi har blivit idag. Makalöst bra och ett stark konkurrent till ettan på listan.
1. Björk – All is Full of Love | 1999
Regissör: Chris Cunningham
En helt fantastiskt vacker video med Björk som robot. Handlingen är kanske inte den starkaste men det visuella och hela känslan i videon är så otrolig att jag utnämner denna till världen bästa musikvideo! Det ryktas att teamet bakom filmen I, Robot kikade mycket på denna film som inspiration till designen på Sonny i den filmen.
Det har varit en fantastisk helg med otroligt fint väder och härligt leverne. På fredagen var jag och Tove inbjudna till Harrys på Aretha Franklin-kväll där Maria sjöng och Oscar spelade trumpet. Innan konserten bjöds vi på mat på övervåningen och satt och myste när Maria bjöd på en minishow med fyra låtar innan den riktiga, större konserten började en våning ner.
Maria och Oscar in action!
Tove poserar med sin öl (det är Guinness i glaset, inte Kilkenny).
Lördagen ägnades åt grillning tillsammans med Fredrik och Josefine. Jag och Tove hade gjort kycklingspett och grillade även fläskkarré. Till det åt vi coleslaw-sallad och tzatziki, otroligt gott och ett härligt sätt att inleda grillsäsongen på.
Jag skålar på balkongen tillsammans med Josefine och Fredrik.
Idag gled jag och Tove omkring i stadsparken och njöt av den härliga solen och växterna som vaknat till liv i det varma vädret. Jag hoppas nu verkligen att sommaren kommit för att stanna. Kvällen spenderades i soffan framför filmen Brokedown Palace.
Magnoliaträden blomstrade i stadsparken.
I tulpanbyttorna hade tulpaner från fjolåret börjat blomstra igen. Lite synd att de kommer bli överplanterade.
Vid halv fem styrde jag och Oscar vår kos mot Kumla för premiären av Alla snygga heter Micke. Bilen hade fått snygga dekaler på sidorna så det verkligen skulle synas vilken pjäs vi jobbade för. I Kumla väntade lite premiärpresenter på oss. Jag och Oscar fick en varsin stjärtlapp av Tom och Maria!
Vår snygga turnébil.
Premiärpresenter från skådisarna.
Sedan testade jag att allt ljus funkade och att projektionerna från macen såg bra ut, vilket de gjorde. Under hela dagen hade jag känt mig riktigt lugn då generalrepetitionen gått kanonbra. Cirka tio minuter innan föreställningen kröp sig nervositeten på och det började pirra i magen när jag hörde publiksorlet utanför dörrarna.
Allt läggs i ordning på scenen medan jag testar projektioner och ljus.
Jag står och testar ljuset (bild från Oscars kamera.)
Premiären gick helt ok. Ljudmässigt var det skitbra, Maria skådespelade riktigt bra och sjöng kanonbra. För min egen del gick det bara skapligt. Jag gjorde en del skitmissar som jag inte tror att publiken märkte men som jag själv stod och var förbannad på mig själv för.
Efter publikens rungande applåder (de verkade skitnöjda!) så började vi packa ihop för brinnande livet, med avbrott för lite champagneskålande. När vi väl lastat klart så mötte vi alla andra på en restaurang för premiärfest. Då jag, Oscar och Tommy (scenografen) kom in i lokalen började alla applådera vilket kändes riktigt bra. Man kände sig väldigt uppskattad. Nu var förmodligen majoriteten av applåderna riktade mot Tommy men jag sög i mig lite av dem ändå, trots att jag inte var helt nöjd med min egen insats. Efter det åt vi och det hölls tal och delades ut presenter. Gunilla (regissören) hade köpt kärleksfilmer på DVD och vi inblandade i produktionen fick komma fram och ”dra” en DVD ur hennes påse. Jag fick till min stora lycka Broarna i Madison County, en underbar film som jag dessutom inte hade i min DVD-samling. Helt klart den titel jag helst ville ha av de som lottades ut.
Glada miner hos Maria och mig efter premiären (bild från Oscars kamera.)
Överlag så kändes denna premiärkväll mycket trevlig och det ska bli kul att nu ta med denna pjäs ut på turné. Onsdag är nästa föreställning, då i Lindesberg.