Ny bild från Prometheus.

Jag blir bara mer och mer sugen på Ridley Scotts Prometheus. Det är tveklöst den film jag ser mest framemot under 2012 och är den rulle som jag är övertygad om kommer att göra Noomi Rapace till stor stjärna i det stora landet i väst. Det har nu kommit en ny bild från filmen där Noomi står och ser chockad ut, med blanka ögon.

Noterbart är att man kan se två stycken ”Space Jockeys” i bakgrunden, ni vet den stora fossilerade piloten som man hittade i början av första Alien-filmen. Ja, det pirrar helt klart till i magen av denna bild.

Det är en lång tid till första juni!

Min topp fem för det gångna året ser ut som följer:

Natalie Portman är lysande i årets bästa film, Black Swan.

1. Black Swan (5/5)
   Natalie Portman är fantastisk i Darren Aronofskys Black Swan om balettdansösen som gör allt för att spela rollen som både den vita och den svarta svanen. En film som nästan gör fysiskt ont.
   Läs min recension av Black Swan här.
2. The Girl with the Dragon Tattoo (5/5)
   David Finchers filmatisering av Män som hatar kvinnor är lite vassare, lite snyggare och lite råare än den svenska versionen. Rooney Maras Lisbeth Salander ligger närmare bokens.
   Läs min recension av The Girl with the Dragon Tattoo här.
3. The Skin I Live In (4/5)
   För att vara en Almodóvar-film så är den ovanligt kall. Oerhört fängslade dock om hudläkaren som spelas av Antonio Banderas och den mystiska kvinnan vars livsöde spelas upp för oss, gestaltad av Elena Anaya.
4. Super 8 (4/5)
   En härlig äventyrsfilm där tankarna (och detta är en uttjatad parallell) förs till Spielbergs filmer från 80-talet.
5. Drive (4/5)
   Retrodoftande soundtrack och färgtoner med en magisk inledning på filmen där Ryan Gosling spelar tystlåten och stenhård stuntförare som extraknäcker som chaufför vid rån.

Elena Anaya och Antonio Banderas i The Skin I Live In.

Så, vad tyckte jag om de resterande filmerna som jag betygsatte under 2011? Ta en titt nedan på den långa listan av filmbetyg! Årtalen verkar stämma lite sisådär med de svenska premiärerna då Filmtipset tycks ta sina årtal efter vad som står på IMDb, vilket tycks baseras på den amerikanska premiären. Senast betygsatt film hamnar först och betygen står sist inom parentes.

1. Friends with Benefits (2011) – (3/5)
2. Moneyball (2011) – (3/5)
3. Manhattan (1979) – (3/5)
4. The Next Three Days (2010) – (3/5)
5. Warrior (2011) – (4/5)
6. The September Issue (2009) – (3/5)
7. The Girl with the Dragon Tattoo (2011) - (5/5)
8. The Thing (2011) - (3/5)
9. Maktens män (2011) - (4/5)
10. Contagion (2011) - (3/5)
11. Drive (2011) - (4/5)
12. Another Earth (2011) - (3/5)
13. Cowboys and Aliens (2011) - (3/5)
14. The Lincoln Lawyer (2011) - (3/5)
15. Julias ögon (2010) - (3/5)
16. Radio Days (1987) - (4/5)
17. Den tysta flykten (1972) - (1/5)
18. Apornas planet: (R)evolution (2011) - (4/5)
19. Bridesmaids (2011) - (3/5)
20. Melancholia (2011) - (3/5)
21. Tintins äventyr: Enhörningens hemlighet (2011) - (4/5)
22. Harry Potter och dödsrelikerna – Del II (2011) - (3/5)
23. The Trip (2010) - (3/5)
24. Thor (2011) - (2/5)
25. Outland (1981) - (4/5)
26. The Tree of Life (2011) - (2/5)
27. Conan O’Brien Can’t Stop (2011) - (3/5)
28. Attack the Block (2011) - (3/5)
29. Pianisten (2001) - (4/5)
30. X-Men: First Class (2011) - (3/5)
31. Submarine (2010) - (4/5)
32. Ungkarlslyan (1960) - (4/5)
33. Fast and Furious 5 (2011) - (3/5)
34. North Face (2008) - (3/5)
35. Ritualen (2011) - (3/5)
36. Biutiful (2010) - (4/5)
37. Super (2010) - (4/5)
38. Mildred Pierce (2011) - (3/5)
39. Harry Potter och dödsrelikerna – Del I (2010) - (3/5)
40. 10 Items or Less (2006) - (2/5)
41. Source Code (2011) - (3/5)
42. The Way Back (2010) - (4/5)
43. Rango (2011) - (3/5)
44. The Adjustment Bureau (2011) - (4/5)
45. Limitless (2011) - (3/5)
46. The Day the Earth Stood Still (2008) - (3/5)
47. True Grit (2010) - (4/5)
48. Super 8 (2011) - (4/5)
49. Sucker Punch (2011) - (3/5)
50. Födelsedagen (1984) - (3/5)
51. Hanna (2011) - (2/5)
52. Paul (2011) - (3/5)
53. Unknown (2011) - (3/5)
54. Adèle and the Secret of the Mummy (2010) - (2/5)
55. World Invasion: Battle Los Angeles (2011) - (2/5)
56. Blue Valentine (2010) - (2/5)
57. Somewhere (2010) - (3/5)
58. Himlen är oskyldigt blå (2010) - (3/5)
59. The One (2001) - (2/5)
60. The King’s Speech (2010) - (4/5)
61. Hämnden (2010) - (4/5)
62. Igelkotten (2009) - (4/5)
63. Skyline (2010) - (4/5)
64. The Fighter (2010) - (3/5)
65. Black Swan (2010) - (5/5)
66. Hotel Rwanda (2004) - (3/5)
67. Du kommer att möta en lång mörk främling (2010) - (3/5)
68. The Resident (2011) - (3/5)
69. Antichrist (2009) - (2/5)
70. Let Me In (2010) - (4/5)
71. All Good Things (2010) - (3/5)
72. I rymden finns inga känslor (2010) - (2/5)
73. Monsters (2010) - (3/5)
74. Unstoppable (2010) - (2/5)
75. Den vita filmen (1994) - (3/5)
76. Frihet – den blå filmen (1993) - (3/5)
77. Den röda filmen (1994) - (3/5)
78. Catfish (2010) - (3/5)
79. Final Cut (2004) - (2/5)
80. Red (2010) - (3/5)
81. Tron Legacy (2010) - (3/5)
82. Never Let Me Go (2010) - (4/5)
83. Buried (2010) - (2/5)
84. The Disappearance of Alice Creed (2009) - (3/5)

Men vänta nu, David Fincher som regissör? Daniel Craig som Mikael Blomkvist? Inspelad i Sverige! Jag gillade både böckerna och de svenska filmerna och när det kom fram att David Fincher skulle regissera den amerikanska versionen så tändes mitt intresse.

Hej, här står vi och myser.

I vår svenska version gjorde Noomi Rapace en mycket fin insats som Salander. En insats som tagit henne till Hollywoood och givit henne idel hyllningar. Även Michael Nyqvist har tagit sig till Hollywood tack vare rollen som Blomkvist. Trots en träig insats och replikleverans som låter minst sagt onaturlig.

Hur fungerar då skådisarna i denna version? I de artiklar jag hade läst om filmen innan riktades viss kritik mot Rooney Maras gestaltning för att hon skulle vara en skörare version av Salander och mer av ett offer än vad Noomi Rapace var. Det kan det absolut ligga något i. Men om man ska bedöma hennes prestation efter hur Salander framställs i böckerna så ligger denna rollgestaltning närmre den versionen av Salander. Jag gillar Rooney Mara som Lisbeth. Ordentligt!

Daniel Craig gör en bättre Blomqvist än Michael Nyqvist. Det är betydligt mer fart i Daniel Craigs gestaltning och replikerna känns mer naturliga. Robin Wright-Penn skymtar också förbi som Erika Berger och där borde det vara helt omöjligt att prestera annat än bättre än vad Lena Endre gör i de svenska versionerna.

När det kommer till berättelsen så har David Fincher stuvat om lite. Särskilt i slutet finns det detaljer som skiljer sig från hur originalberättelsen är. Detta stör dock inte nämnvärt utan fungerar bra. Dessutom så får man en bättre bild av Salanders och Blomqvists relation och detta gillar jag verkligen. Särskilt mycket en hjärtskärande scen mot slutet som finns med både i boken och i den amerikanska versionen, men som saknas i den svenska filmatiseringen.

Musiken är en annan höjdare som sätter stämningen briljant. En tung och tät ljudmatta ligger helt perfekt över det vackra fotot.

Sammanfattningsvis så rekommenderar jag The Girl with the Dragon Tattoo väldigt varmt. Betyget blir det högsta och det är förvisso en väldigt svag femma, men jag måste ändå gå på min magkänsla och dela ut det högsta betyget. Nu väntar jag ivrigt på uppföljarna. Och Rooney Mara, välkommen till absoluta toppen av Hollywood!

Betyg:

The Girl with the Dragon Tattoo
År: 2011
Längd: 158 min
Regissör: David Fincher
Genre: Drama
Skådespelare: Daniel Craig, Rooney Mara, Christopher Plummer, Stellan Skarsgård

En första trailer till har släppts.

Givetvis är jag sjukt peppad på Ridley Scotts nya sci-fi Prometheus då jag älskar Alien-serien (och detta ska vara en prequel) och då jag tycker att Ridley Scott är briljant i allmänhet. Och dessutom så älskar jag ju sci-fi.

Så jag har väntat med stor spänning på den första trailern för filmen. Och i kväll så har den släpps.

Det är fantastiskt vad bra det ser ut! Ta en titt själv och njut!

Trailern finns i vacker HD hos Apple.

Den första juni 2012 så har Prometheus Sverigepremiär. Då får vi se Noomi Rapace slåss mot Aliens. Sweet!

Det låter ju ostigt och när den utmärkta podcasten Obiter Dictum utsåg nästa film i sin B-filmscirkel till att bli Outland med Sean Connery med beskrivningen ”Där Connery är sheriff på månen” så var jag skeptisk. Dock var det samtidigt något väldigt lockande i den premissen. Jag är ju svag för Total Recall och The Running Man trots filmernas uselhet helt enkelt eftersom jag gillar sci-fi.

Nu i helgen så såg jag Outland och blev positivt överraskad. Sean Connery spelar en sheriff som tillsammans med fru och barn blir stationerad på en gruvkoloni på Jupiters måne Io. Givetvis är inte allt som det ska på denna måne och flera av gruvarbetarna blir galna, sliter av sig sina rymdräkter och dör våldsamt med en effekt som för tankarna till Arnolds exploderande huvud i Total Recall.

"If you shay that Zhardozh shucks, I'll shoot!"

”The schexiest man alive” börjar givetvis ana ugglor i mossen och samtidigt som han kämpar mot personliga problem försöker han även att nysta i vad det är som får folk att galna.

Grejen är att det trots viss lökighet faktiskt ÄR spännande och bra. Miljöerna kittlar en sci-fi-nörd som jag och tankarna går till Ridley Scotts underbara Alien. Inte minst i inledningen där musik och titel sätter stämningen. Det förvånar mig föga att det är Jerry Goldsmith som är kompositör till Alien som även ligger bakom soundtracket till Outland.

Miljöerna håller oväntat hög klass och det är härlig retro sci-fi. Duncan Jones som har regisserat den lysande filmen Moon har nämnt Outland som en inspirationskälla, och det går faktiskt att se kopplingar mellan de två filmerna.

Det som förvånar mest är att jag aldrig har hört talas om Outland. Varför är den inte så pass populär? Och varför finns den inte utgiven på Blu-ray?

Se den, om du gillar genren!

Trailer

Klicka här för att se videoklippet

Inledningen

Klicka här för att se videoklippet

En otroligt fin bok. Alien Vault, av Ian Nathan.

I början av månaden så fick jag hem en kanonbok för en nörd som jag: Alien Vault, av Ian Nathan. Efter att ha läst recensionen i Empire där boken gavs det högsta betyget kunde jag inte göra något annat än att klicka hem en beställning av den.

Älskar man sci-fi, tycker att Ridley Scott är en av världens bästa regissörer och att Alien är fantastisk (ja, allt detta stämmer in på mig) så är boken en enda fest. Här berättas det mesta kring skapandet av en av världens bästa sci-fi-rullar och även om man har sett making of-dokumentären på blu-ray-boxen så har boken något nytt att ge. I boken medföljer ritningar, posters, klistermärken och massa bilder som åtminstone jag aldrig har sett. Vi får läsa om soppan kring manuset, problemen vid inspelningarna och naturligtvis alla detaljer kring den nu klassiska chestbursterscenen.

Boken är rik med illustrationer, fotografier, anteckningar med mera. Speciellt H.R. Gigers fantastiska konst och sjuka målningar får mig att vilja se mer och mer! Jag övervägar att låta min nästa nördbok få bli en Giger-bok.

Lås in dig en hel helg, kolla igenom Alien-trilogin (nej, Jean-Pierre Jeunets film kan du hoppa över), se dokumentärerna och gotta ner dig i boken!

Rooney Mara som Lisbeth Salander.

Nu börjar det hända grejer kring David Finchers filmatisering av Män som hatar kvinnor, The Girl With the Dragon Tattoo. För några dagar sedan laddades en smygfilmad red band-trailer upp på nätet och nu, några dagar senare, har en green band-trailer kommit släppts. De två trailrarna är väldigt lika med skillnaden att det är lite naket i red band-trailern. Så, se den senaste som är i mycket bättre kvalitet med andra ord!

Poster till The Girl With the Dragon Tattoo.

Det har även dykt upp en första poster från filmen, med Daniel Craig som håller om en halvnaken Rooney Mara. Jag har sett två versioner av postern. En censurerad och en ocensurerad. Det är ingen svår gissning att det kommer vara den censurerade som kommer att gälla i USA.

Peppen inför filmen växer sig bara större med denna nya trailer och med David Fincher i regissörsstolen kan det nog inte bli annat än fantastiskt bra! 21 december i år är det premiär. Nu hoppas vi att detta blir en succé och att uppföljarna kommer inom en snar framtid, också dessa med Fincher som regissör.

Hur peppad är du inför filmen? Kommentera gärna!

Trailern kan ses hos Apple.

Natalie Portman briljerar i Black Swan.

Darren Aronofsky kan inte direkt anklagas för att göra lättsmälta filmer. Långfilmsdebuten kom med filmen Pi, en svartvit film om en paranoid matematiker. Genombrottet kan sägas att ha kommit med blytunga drogskildringen Requiem for a Dream, där Jared Leto, Jennifer Connelly och Ellen Burstyn går in i olika former av drogberoende i en film helt utan ljusning. Efter det kom vackra och filosofiska The Fountain (som jag har recenserat tidigare) som behandlar ämnena liv, död och kärlek. I 2008 års The Wrestler fick vi se Mickey Rourke kämpa med att tiden och populariteten som framgångsrik amerikansk wrestler sprungit i från honom.

Aronofskys senaste film handlar om en balettdansös som på grund av omgivningens och sin egen press börjar att tappa greppet om verkligheten. Ni märker kanske att det inte är Cameron Diaz samlade verk vi har att göra med.

En av Black Swans vackra posters.

Black Swan förskönar verkligen inte. Kontrasten mellan det vackra i balettdans och den hårda verklighet som dansarna genomlider varje dag, med stenhård träning och skador, är stark. Naglar bryts av, leder stukas och det knakar och gör ont i varenda balettkropp. Kameran är handhållen och filmen är kornig så det hela känns nästan dokumentärt. Det är ingen ”snygg” film, och ändå är den så fantastiskt vacker i all sin hårda realism.

Natalie Portman gör en otrolig rollgestaltning som den oskuldsfulla Nina och filmens sista del är ren skådespelarbriljans. Black Swan är jobbig att se, nästan på ett fysiskt sätt, men samtidigt alldeles förtrollande. Efter att jag sett klart filmen satt jag utmattad. Och jag ville se den igen!

Black Swan får det högsta betyget. Detta är Darren Aronofskys bästa film hittills.

Betyg:

Black Swan
År: 2010
Längd: 108 min
Regissör: Darren Aronofsky
Genre: Drama
Skådespelare: Natalie Portman, Mila Kunis, Vincent Cassel, Barbara Hershey

Alien Anthology, finfint på blu-ray!

Jag har tidigare skrivit ett ”åh gud vilken läcker utgåva”-inlägg om Alien Anthology inför dess blu-ray-släpp. I det inlägget skrev jag också att boxen förmodligen skulle bli rätt dyr, vilket visade sig stämma. Runt 1 500 kronor får man punga ut för det läckra ägget.

När julen närmade sig och det var dags att plita ner sin önskelista så önskade jag mig istället den lite enklare boxen, som har precis samma innehåll som Alien-ägget. När julafton anlände fick jag boxen av min älskade Tove och julglädjen var stor. På boxen finns en häftig facehugger i relief och jag var såld på en gång!

Vi såg filmerna i rask takt här hemma och den var en fröjd att få uppleva Alien i HD-kvalitet. De två första filmerna av Ridley Scott och James Cameron är mästerverk. Trean, av David Fincher, var bättre än jag mindes den. Fyran däremot var en våldtäkt på hela serien och något Jean-Pierre Jeunet borde ställa sig i skamvrån för.

När det gäller extramaterial finns det hur mycket som helst. Jag har bara doppat ena tån i den enorma sjö som finns och kollat på en del extramaterial till första filmen. Lite synd att det extramaterial jag sett inte finns i full HD.

Jag rekommenderar verkligen alla med god filmsmak (det vill säga: samma smak som mig!) och blu-ray-spelare att köpa boxen. Alien har aldrig sett bättre ut!

Rooney Mara på omslaget till W.

Detta gör att jag känner stor pepp inför Finchers Millennium filmatisering The Girl With the Dragon Tattoo. Med stor iver och lust slängde jag mig över den långa artikeln i senaste numret av amerikanska tidningen W. Dessutom bjuds vi på bild på Rooney Mara som Lisbeth Salander. Personligen tycker jag hon ser skitcool ut, men det kommer säkert gnällas en del över att hon inte är Noomi Rapace (har ni förresten tänkt på att både damerna har dubbel-o i förnamnet?). Hur Rooney Mara är som skådespelare har jag dålig koll på då jag bara har sett henne i två små biroller tidigare. Jag hyser dock stor tilltro till Finchers kompetens och han uttalar sig väldigt positivt om Rooney Mara i intervjun.

”I wanted her from the beginning. Rooney may be a trust-fund baby from football royalty, but she’s levelheaded and hardworking.”

Läs artikeln på W:s hemsida.