Taggad: playstation 4

Årets bästa spel 2016

2016 är över och när jag summerar spelåret så kan jag konstatera att det har varit ett väldigt starkt sådant. Många spel jag har väntat på ivrigt tidigare har släppts under året och jag har spelat så att ögonen blöder. Uppföljaren till Mirror’s Edge kom äntligen, ett nytt Uncharted kom och Playstationspelarna fick äntligen sätta tänderna i nya Tomb Raider-spelet. Det enda som är lite tråkigt med min topp fem-lista är att den endast innehåller uppföljare, men till skillnad från filmvärlden brukar oftast speluppföljare vara en förbättring.

  1. Watch Dogs 2
  2. I efterhand gnälldes det en del på det första Watch Dogs-spelet. Att det inte höll vad som lovats och att Aiden Pearce var en tråkig protagonist är några av de klagomål som framfördes. Själv gillade jag det första spelet, men det märks att Ubisoft har tagit åt sig av kritiken och förbättrat Watch Dogs 2 på praktiskt taget alla fronter.

    Borta är Aiden Pearce, istället får man spela som den betydligt gladare och roligare Marcus Holloway. Chicago har blivit utbytt mot San Francisco med mycket större variation i miljö. I första Watch Dogs var det praktiskt taget bara stadsmiljöer som gällde, men i uppföljaren får vi även landsbygd, vatten och stad.

    Marcus Holloway på språng.

    Storyn är inte jätteintressant och personporträtten är överdrivna, men detta är säkert avsiktligt. Hur hackers och onlineaktivism gestaltas är rentav barnsligt, men går man med på premisserna har man ett roligt äventyr framför sig.

  3. Uncharted 4: A Thief’s End
  4. Naughty Dog kan inte ha det lätt med dessa enorma förväntningar på sig. Uncharted 2 hyllades helt vansinnigt mycket och höjdes till skyarna av både spelare och journalister. Trean fick ett lite svalare mottagande, men ansågs ändå väldigt bra. Sedan släpptes vad jag och många andra anser är världens bästa spel, The Last of Us. När nu Nathan Drakes berättelse skulle avslutas var givetvis förväntningarna höga, och ja, Uncharted 4 levererade. Nej, det var inte ett bättre spel än varken Uncharted 2 eller The Last of Us, men ett mycket bra spel och som alltid när det gäller Naughty Dog, tekniskt briljant!

    Bröderna Drake i en vacker spelvärld.

    Storyn är kanske inget spektakulärt, man kastas kors och tvärs över jordklotet som det brukar vara i Uncharted-spelen. Vi får dock känna Nathan Drake mer på djupet och det är något som har behövts då han i de tidigare spelen varit en sorglös och rätt platt karaktär. Nu ges han mer bakgrund och vi får en bättre inblick i varför han är som han är.

    Slutet vill jag även lyfta fram utan att spoila för mycket. Ett värmande avslut som rundar av denna fina spelserie på ett bra sätt.

  5. Rise of the Tomb Raider
  6. Eftersom jag äger en Playstation 4 och inte en Xbox One innebar det att jag fick vänta ett år längre än Xbox-ägarna på Rise of the Tomb Raider. Det var värt väntan! Lara Croft är den rättmätiga arvtagerskan till Nathan Drake. Miljöer, gameplay och utforskandet är superkul och områdena är större än i förra spelet. Det siberiska landskapet var en kul kontrast till förra spelets ö, men storyn haltade lite i jämförelse.

    Den rättmätiga arvtagaren till Uncharted-spelen.

    Röstskådespelandet och motion capture-skådespelandet är riktigt bra, men i dessa områden är Uncharted 4 i en egen liga!

    Det är med stor pepp jag ser framemot nästa Tomb Raider-spel, som ryktas få namnet Shadow of the Tomb Raider. Men snälla, tvinga mig inte vänta längre än Xbox vad Xbox-ägarna fick göra denna gång!

  7. Deus Ex: Mankind Divided
  8. Det förra spelet var verkligen en favorit med härlig atmosfär och ett alldeles lysande soundtrack från Michael McCann. Deus Ex Human Revolution var mitt första möte med Deus Ex-serien och jag fastnade genast. Det gjorde givetvis att jag hade höga förväntningar på uppföljaren Mankind Divided.

    Det mesta av handlingen tar plats i ett futuristiskt Prag, där det gamla Prag har smält samman med futuristiska sci-fi-element. Då jag för inte alltför längesedan har varit i Prag kan jag jämföra spelets Prag mot verkligheten och tycker att de verkligen har fångat utseendet och känslan i denna underbara stad.

    Huvudgrejen med Deus Ex är inte handlingen för mig utan världen och omgivningen. De gömda genvägarna och gångarena och utforskandet. Detta är ett spel där du kan smyga omkring oupptäckt och utan att behöva ta kål på någon. De flesta stealth-spel fungerar på detta sätt. Jag spelar dock aldrig smygspel på det här sättet då jag vill undersöka varenda del av omgivningen. Det slutar alltid med att jag dödar varenda fiende bara så att jag ostört kan undersöka omgivningen, utan att behöva passa mig för att bli ihjälskjuten hela tiden.

    Smyg, smyg, smyg. Skjut, skjut, skjut. Det är melodin i Mankind Divided.

    Den bästa delen i Deus Ex Mankind Divided var när man skulle infiltrera banken, något som slutade med ett totalt blodbad. Säkerheten var hög, fiendena svåra och det fanns massor av sätt att utforska banken vilket gjorde att detta uppdrag verkligen stack ut från mängden.

  9. Dishonored 2
  10. Dishonored 2 är inte bara årets bästa spel utan förmodligen ett av de bästa spelen denna konsolgeneration. The Witcher 3 är det enda andra spelet jag tycker kan fajtas om den titeln med Dishonored 2.

    Jag älskade första Dishonored med sin vackra design, lysande story och lika lysande gameplay. Dishonored 2 är dock bättre på alla sätt! Designen är absolut toppklass och världen med Karnaca och Dunwall är spektakulär. Dishonored har en unik stil, men påminner samtidigt om Bioshock, särskilt i karaktärsdesignen som är lite ”serieaktig”.

    Miljöerna i Dishonored 2 är fantastiska.

    Tidigt i spelet får du välja om du vill spela som kejsarinnan Emily Kaldwin, som bara var ett barn i det förra spelet, eller som hennes far Corvo Attano, som var huvudprotagonisten i det första spelet. Jag valde att spela som Emily med hennes specialkrafter där min favorit var en kombination av Domino, där man kan länka ihop fiender och om du dödar eller gör en fiende medvetslös så möter de andra fienderna samma öde. Den andra favoritkrafter var Doppelgänger där en eller två dubbelgångare kan slåss vid din sida.

    Det går att spela på ett ickedödligt sätt där du smyger runt, eller så kan du rusa in med vapnen dragna och mörda allt i din väg. Precis som med Deus Ex Mankind Divided så ville jag utforska hela världen ostört, vilket innebar att praktiskt taget alla fiender fick möta sin skapare!

    Dishonored 2 är betydligt mer soligt och ljust än det första spelet.

    Kapitlet där man ska navigera genom The Clockwork Mansion, en herrgård där rummen kan ändra form och funktion är något av det bästa i speldesign som jag någonsin har sett. En milstolpe i spelutveckling och något som måste upplevas!

    Ett annat alldeles strålande kapitel är ”A crack in the slab” där du kan växla mellan olika tidslinjer och påverka den andra tidslinjen med ditt agerande. Det påminner om det mycket bra, men bortglömda, spelet Singularity som släpptes för förra generationens konsoler.

    Dishonored 2 är ett mästerverk till spel och alldeles underbart. Tveklöst 2016 års bästa spel!

Filmklipp

Jag har även gjort ett filmklipp med årets bästa spel där jag på knagglig engelska räknar ner. Titta gärna!

Gallerian i The Last of Us: Left Behind, på riktigt!

Gång på gång återkommer jag till The Last of Us i denna blogg. Det är ju för att det är ett så underbart bra spel och för att jag har svårt att släppa det. Två gånger har jag spelat genom det samt det fantastiska tillägget Left Behind. När jag häromdagen läste ett inlägg på fotobloggen Petapixel fick jag än en gång en ursäkt att ladda min PS4 med spelet.

Stora delar av Left Behind utspelar sig i en förfallen och övergiven galleria. Snöigt, jäkligt och fullt med infekterade ska Ellie försöka att skydda sig och Joel. Döm om min förvåning när något jag tyckte påminde en hel del om den gallerian dök upp på Petapixel. Men i verkligheten!

Fotografen med aliaset Seph Lawless gillar att fotografera övergivna byggnader, och han har vid ett tidigare tillfälle fotograferat övergivna gallerian Rolling Acres i Akron, Ohio. Nu efter ett snöoväder återvände han till Rolling Acres och det var dessa bilder som jag upptäckte och som fick mig att återkomma till spelet.

Med mindre risk än vad Seph Lawless utsatt sig för gav jag och Ellie Lawless oss ut i Left Behinds galleria för att fotografera. Visst är det likt?!

Seph Lawless 01

The Last of Us - Left Behind - 01

Jag tog några fler bilder för jämförelse. Ta en titt!

En ny värld att upptäcka i Far Cry 4

När Far Cry 2 släpptes läste jag en lång artikel om spelet. Där beskrevs en öppen värld någonstans i Afrika och jag blev lockad av att spela det. Det lät helt fantastiskt. Det blev dock aldrig så, däremot så laddade jag ner och spelade Far Cry 3 när det släpptes som gratisspel till Playstation Plus-medlemmar. Trots min hype inför Far Cry 2 så blev jag ändå positivt överraskad av Far Cry 3. När nu Far Cry 4 släppts till den senaste generationens konsoler så slog peppen i taket.

”Mer av samma” tycks vara lite av ett skällsord när det kommer till spel, eller annan kultur för den delen. Trots detta uppskattar jag skarpt att Far Cry är mer av samma. Precis som i sin föregångare kommer man som outsider till en värld där fiender och utposter ska krossas och störtas. Precis som i föregångaren så är storyn rätt så svag, men sekundär till den fantastiska världen med allt som finns att göra och utforska.

Rebeller från Den gyllene stigen tar igen sig mellan striderna.
Rebeller från Den gyllene stigen tar igen sig mellan striderna.

Faktum är att jag tycker att storyn i Far Cry 4 är lite svagare än den i Far Cry 3. I föregångaren så skulle man som amerikansk ”douche bro” försöka rädda sina lika douchiga vänner från den galning som kidnappat dem. I Far Cry 4 återvänder man som en mer sympatisk, men otroligt blek karaktär till sina föräldrars hemland för att sprida askan från sin mor som dött. Hemlandet, Kyrat som ligger någonstans i Himalaya, styrs av en flamboyant galning och givetvis hamnar man snart på kollisionskurs med honom.

Den flamboyanta galningen, Pagan Min, har fått en hel del uppskattning och uppmärksamhet som karaktär. Dock har det poängterats att han slarvas bort och spelar för liten del i handlingen. Jag håller inte riktigt med. Pagan Min är inte speciellt intressant utan mest en överdriven karaktär som har ett annat tonfall än vad resten av berättelsen och världen har. Han passar inte riktigt in helt enkelt och därmed är det inte hela världen att han inte återfinns särskilt mycket i spelet.

Kyrat inbjuder verkligen till utforskning.
Kyrat inbjuder verkligen till utforskning.

Huvudrollen spelar däremot världen. Kyrat är helt fantastiskt vackert och det finns hur mycket som helst att utforska och göra. Far Cry 3 var det spel där jag hade störst procent trophies på Playstation Network (77 procent) vilket vittnar om att jag har sysselsatt mig med en hel del i det spelet. I Far Cry 4 har jag slagit den procenten och har i skrivande stund 80 procent trophies. Trots att huvudberättelsen är avklarad för min del så vill jag fortsätta spela och utforska världen.

Nöjet i att befria utposter

Precis som i föregångaren så låser man upp mer att göra och mer att se på kartan genom att ta över radiotorn. Du ska även i Far Cry 4, precis som trean, befria utposter genom att slå ut larm och ta kål på de fiender som bevakar utposten. Genom att kasta bete kan man locka djur till utposten, som sedan anfaller soldaterna i utposten. Det är galet kul och att befria utposter är spelets absoluta höjdpunkt.

Det finns även fyra fort i spelet som tillhör de fyra olika antagonisterna. Dessa fungerar också som utposter, men är hårdare bevakade och man bör avancera i huvudstoryn för att försvaga dessa fort innan man ger sig på ett försök att ta över dem.

Glorifierad springpojke

Huvudstoryn är helt ok. Som berättelse så bryr jag mig inte speciellt mycket, men de uppdrag som jag ställs inför är bra och varierade. Huvudkaraktären Ajay ställs ofta inför att göra ett val mellan motståndsrörelsen två ledare som är två extremer. Jag valde uteslutande den ena ledaren så hur stor variation det var på uppdragen mellan de två vet jag faktiskt inte.

Det som skaver i huvudberättelsen är att Ajay är ett mähä som helt tycks sakna egen vilja och mest fungerar som springpojke åt de två ledarna. Sedan så kan jag förstå att detta blir ett tvunget grepp för att få till någon vettig gameplay, men inte investerar man några känslor för Ajay.

Vackert och farligt

Far Cry 4 är ett spel som jag inte spelar för handlingen utanför upptäckandet av fantastiska Kyrat. Det finns hur mycket som helst att göra och världen är fullproppad med platser, fiender och djur som försöka ta kål på dig. Det går även att förflytta sig upp i de snötäckta bergen under vissa uppdrag vilket ger en variation och nya miljöer och fiender att möta. Några av mina absoluta favorituppdrag utspelade sig faktiskt i isande kyla.

I bland känns det som att hela Kyrat är ute efter att ta ihjäl dig. Ajay överlevde inte många sekunder efter jag tagit denna bild.
I bland känns det som att hela Kyrat är ute efter att ta ihjäl dig. Ajay överlevde inte många sekunder efter jag tagit denna bild.
Lugnet före stormen, någonstans i Himalayas berg.
Lugnet före stormen, någonstans i Himalayas berg.

Alla bilder i detta inlägg har jag tagit med Playstations share-knapp.

FIFA 14, tack för denna säsong

Nu är det nära. Ett demo till FIFA 15 har släppts och om två veckor så släpps mycket efterlängtade FIFA 15. I samband med att det släpps ett demo till FIFA så brukar jag sluta spela det gamla FIFA-spelet och fokusera allt mitt spelande på demot istället. Så med detta inlägg tar jag farväl av fantastiskt fina FIFA 14.

Som vanligt så har 99 procent av min speltid i FIFA spenderats i läget Ultimate Team. Det är så sinnessjukt kul att köpa och byta spelare med andra. I slutändan lyckades jag peta ihop ett rejält bra lag och den stora stjärnan var Robin van Persie. Igen. En annan spelare värd att nämna var fantastiska Christian Benteke, som tyvärr fick en orättvis statistik då jag bytte bort honom mot en uppdaterad version halvvägs in i säsongen och tappade därmed alla mål som han gjort och fick börja om på noll. Ihopslaget så hade de två korten förmodligen fler mål tillsammans än Robin van Persie.

Mitt lag i FIFA 14 Ultimate Team
Mitt lag i FIFA 14 Ultimate Team

Statistik

  • Flest matcher: Robin van Persie, 651 matcher
  • Bäst målskytt: Robin van Persie, 403 mål
  • Bäst målsnitt: Andre-Pierre Gignac, 0,928 mål/match (52 mål på 56 matcher)
  • Flest målgivande passningar: Robin van Persie, 218 målgivande passningar
  • Flest gula kort: Vincent Kompany, 37 gula kort
  • Flest röda kort: Vincent Kompany, 8 röda kort
  • Dyrast spelare: Jesus Navas, 205 000

Mina favoritmål

10. Leighton Baines sätter den i krysset

Detta var ett av de första målen jag laddade upp på YouTube. Leighton Baines, som har en alldeles lysande vänsterfot, slänger in en boll i bortre krysset med yttersidan.

9. Robin van Persie cykelsparkar

De flesta av mina mål är hårda långskott. Det är sällan jag sätter sådana delikatesser som denna cykelspark.

8. Romelu Lukaku lobbar målvakten på övertid

Det var oavgjort i en onlinematch och jag får en kontring. Då väljer motståndaren att rusa med målvakten. Jag brukar dock hålla koll på den där miniatyrplanen där man ser var alla spelare befinner sig, så jag valde att testa en lobb från långt håll. Det gick ju helt ok. Vinst med 3-2 till mig.

7. Romelu Lukaku kontrar in bollen

Det vackra med detta mål var passningarna och väggspelningarna. Inte direkt målet i sig.

6. Yaya Touré dunkar in bollen i krysset

Yaya dunkar in den elegant i kryllan.

5. Wayne Rooney från långt avstånd

Som ni kommer att märka på resten av målen på listan så älskar jag att klämma in vackra, hårda, distansskott. Som detta.

4. Paul Pogba skruvar in den i krysset

Tyvärr så fungerade inte share-knappen på PS4 när jag gjorde detta mål. Det innebar att jag fick gå tillbaka till reprisfunktionen i efterhand och sedan klippa ihop målet. Samt lägga på ljud. Tyvärr så fanns det inte E-Typelåtar i PS4:ans ljudbibliotek. Hursomhelst så var det ett rätt hyfsat skott av Paul Pogba (skit att Manchester United inte kunde behålla honom!) som letade sig in.

De tre bästa kanonerna är tre av de senaste målen jag gjorde i VM-utgåvan av Ultimate Team.

3. Miroslav Klose skjuter långtifrån

Miroslav Klose gör mål från långt håll. Rena rama science fiction. Miroslav Klose gör typ ALDRIG mål från långt håll.

2. Bastian Schweinsteiger, från långt håll

Joråsatte. Schweini, som blev övermänskligt bra efter att ha uppgraderats under VM visste minsann hur man gjorde mål från långt håll.

1. Bastian Schweinsteiger med ett superlångskott

Schweini, som sagt. Denna pärla blev mitt vackraste mål i FIFA 14.

The Last of Us Remastered

Efter att ha utnämnt The Last of Us till förra konsolgenerationens bästa spel, dedikerat ett inlägg till spelet, köpt boken med concept art samt peppat inför släppet av Remastered-utgåvan av spelet till Playstation 4 så kommer det nog inte som en förvåning att jag nu har spelat The Last of Us Remastered!

The Last of Us™ Remastered_20140811230030

The Last of Us™ Remastered_20140811231202

Mina intryck

Både upplösning och bilduppdateringsfrekvens är vassare i The Last of Us Remastered. Texturerna är skarpare och allt ser helt enkelt snyggare ut. Det är inget dåligt betyg då The Last of Us såg fantastiskt ut redan till Playstation 3.

The Last of Us™ Remastered_20140811211550

The Last of Us™ Remastered_20140815122606

Jag vet inte om det beror på att jag redan spelat The Last of Us en gång, men det gick mycket lättare att spela igenom spelet denna gång. Sektioner där jag tidigare hade problem kunde jag nu lättare att ta mig genom. Mötet i tunneln mot slutet, där det finns tre bloaters samt ett antal clickers tog jag mig igenom utan att dö. Likaså sluttampen på sjukhuset. Där hade jag enorma problem vid första genomspelningen, men inte denna gång alltså. Detta var dock inget negativt utan bara skönt att få ett bra flöde på spelet. Svårighetsnivån var densamma som min första genomspelning av The Last of Us: normal.

Storyn är fantastisk, även denna gång och röstskådespelet toppklass. Jäklar vad bra detta spel är!

Miljöerna är också helt fantastiska och det är verkligen talande hur mycket som kan berättas genom smart miljödesign, med skyltar, posters och övergivna lägenheter och städer. Imponerande!

The Last of Us™ Remastered_20140808000444

The Last of Us™ Remastered_20140806150312

Left Behind är inkluderat på denna skiva. Även det hade jag spelat en gång tidigare och i Remastered så är det också givetvis snyggare och bättre. Efter att jag klarat av huvudstoryn så spelade jag genast Left Behind och här märktes en viss skillnad då huvudstoryn är mer engagerande. Trots detta så är Left Behind ett kanontillägg och kanske det bästa DLC jag har spelat efter fantastiska Minerva’s Den till Bioshock 2.

The Last of Us™ Remastered_20140815233646

The Last of Us™ Remastered_20140818232110

Bildläget

Med den nya utgåvan av The Last of Us kom även ett fint fotoläge som till väldigt stor del liknar det i Infamous: Second Son. Jag har sparat massor av bilder som finns att se uppdelat i två gallerier här. Dels ett galleri för huvudstoryn samt ett galleri för Left Behind-tillägget. Alla bilder i detta inlägg har jag ”tagit själv” med fotoläget.

The Last of Us

Left Behind

E3 ger oss nya spel att längta efter

Det har minst sagt sett lite sparsmakat ut med spel till de nya konsolerna. Visst, det har kommit en del som har varit värt att spela. Tidigare har jag skrivit om Infamous: Second Son och i slutet av förra månaden så släpptes efterlängtade Watch Dogs. Som jag uppskattade väldigt mycket de timmar jag fick spendera med spelet innan jag drabbades av en bugg som gör att spelet inte går att starta. En bugg som fortfarande inte är löst. Uselt Ubisoft.

Men, när det har varit skralt med spel till Playstation 4 så har jag istället spelat spel på Playstation 3. Bland annat fantastiskt fina Tomb Raider som verkligen överraskade mig positivt. Mycket, mycket, bra! Och just nu sätter jag tänderna i härliga Far Cry 3. Och efter det spelet så väntar Brothers på mig. Med andra ord så har Playstation plus-abonnemanget varit något jag har uppskattat väldigt mycket.

I går startade dock årets E3-mässa och med det kom en rad spelutannonseringar och coola trailers. Här är några av mina favoriter. Spelåret 2015 blir fantastiskt!

Far Cry 4

De cirka sju minuterna som visats gör att min pepp slår i taket. Detta ser helt enkelt fantastiskt ut! Ubisoft hävdar att spelet kommer att släppas den 18 november 2014 vilket översatt från spelvärldens tidsuppfattning till verklighetens tidsuppfattning kommer att innebära att spelet släpps den 18 maj 2015 (18 november + 6 månaders försening). Som jag längtar till detta datum. Det ser otroligt mycket bättre ut än Far Cry 3 och om Ubisoft har lyckats att proppa världen lika full med skatter och sidospår som i föregångaren så blir detta ett kanonspel!

Sedan så får vi hoppas att det inte kommer en mördarbugg likt den till Watch Dogs som gör spelet ospelbart. Man vet ju aldrig.

Rise of the Tomb Raider

Som jag beskrev i inledningen så blev jag ruskigt positivt överraskad av snygga, roliga och berättarstarka Tomb Raider. Att en uppföljare var under arbete var ingen överraskning och givetvis så kommer jag att slänga mig över detta spel när det väl släpps. Det kommer säkert att dröja ett bra tag in i 2015 innan det släpps, men jag förväntar mig inget annat än att det kommer att vara ett kanonspel!

Uncharted 4: A Thief’s End

Att jag är ett stort fan av både Uncharted-serien och Naughty Dog kommer nog inte som en hemlighet för den som läser denna blogg. Att ett fjärde Uncharted-spel var på gång visste alla, men nu har vi också fått en trailer och en titel. Uncharted 4: A Thief’s End är titeln. Vem är tjuven vars slut titeln anspelar på? Min gissning är att Sully kommer att kolavippen i spelet. Äldre fadersgestalter till protagonister brukar klara sig rätt illa i kulturen och det är ett mirakel att Sully har överlevt tre Uncharted-spel hittills.

Eftersom vi pratar om Naughty Dog så kan vi vara säker på att spelet ser riktigt läckert ut. Spana bara in denna trailer!

The Last of Us Remastered

Visste ni om att jag gillar Naughty Dog? Jag kan ha nämnt det tidigare och även nämnt deras spel The Last of Us. Jag kan till och med ha nämnt att The Last of Us ska komma i en upphottad version. Nåväl, nu har ännu en trailer kommit samt ett släppdatum. 29 juli får vi se vackrare versioner av Joel och Ellie. Längtan!

GTA V

Även fantastiskt bra GTA V kommer i en upphottad version. Kolla in den vackra trailern. Ett lyft!

Batman Arkham Knight

Jag har bloggat tidigare om Batman Arkham Knight och det har kommit lite trailers tidigare, men ingen har varit så matig som den trailer som släpptes till E3. Arkham Knight ser inget annat än helt fantastiskt ut och jag är så galet, galet peppad på detta spel! Att det har försenats till 2015 förvånade nog ingen då förseningar av spel mer tillhör vanligheter än undantag. Hursomhelst, kolla in den vansinnigt feta, feta, feta trailern och känns peppen! Fantastiskt!

The Order 1886

20 februari 2015 får vi sätta tänderna i The Order 1886 som släpps enbart till Playstation 4. Från att inte känt speciellt mycket för detta spel så har jag efter varje videoklipp och trailer blivit mer och mer sugen. E3-trailern ändrade inte direkt på det och The Order 1886 ser smaskens ut. Vacker grafik, lite steampunkiga miljöer och tunga vapen.

Vilka spel är du mest pepp på? Kommentera!

The Last of Us Remastered – vassare version till Playstation 4

Det jag anser vara den förra konsolgenerationens bästa spel, fantastiska The Last of Us, ska komma till Playstation 4. Naughty Dog har putsat upp spelet rejält och till sommaren så kommer det att gå att spela The Last of Us i 1080p och Naughty Dog siktar på att klara 60 bildrutor i sekunden.

The Last of Us såg fantastiskt ut redan till Playstation 3 men detta lär innebära att spelet blir ännu skarpare och detaljrikare. Det känns med andra ord som läge för ännu en genomspelning för min del!

Förutom högre upplösning och vassare bildfrekvens så ska skuggor och ljus vara bättre i denna version samt att alla karaktärsmodeller vara betydligt mer detaljerade. Inbakat i denna version är även DLC:et Left Behind (som var alldeles lysande) och några multiplayer-kartor (jag har inte testat multiplayer-läget i The Last of Us).

The Last of Us Remastered till Playstation 4 är snart här.
The Last of Us Remastered till Playstation 4 är snart här.

Naughty Dog har också släppt en trailer. Inte så mycket matnyttigt i den och svårt att se så stora skillnader jämfört med Playstation 3-versionen, men det lär märkas sedan när man får sitta med handkontrollen i händerna. Förresten, kolla inte trailern om du inte spelat spelet. Det är inte direkt en spoiler, men ett vackert ögonblick som bör upplevas och inte ses i en trailer som vi får se där.

Till sommaren så släpps The Last of Us Remastered. Pepp!

Infamous: Second Son är ögongodis till Playstation 4

Detta inlägg innehåller spoilers kring hur Infamous 2 slutade.

Det har helt klart varit lite skralt med spel till Playstation 4 sedan konsolen lanserades i november. FIFA 14 har gått varm hemma hos mig och Killzone Shadow Fall har jag spelat igenom (nästan, till det blev supersvårt på slutet).

När nu Infamous: Second Son har släppts till Playstation 4 så står det klart för mig att den nya generationens konsoler har fått sitt vackraste spel.

Under spelets gång så får vi se olika tider under dygnet.
Under spelets gång så får vi se olika tider under dygnet.

Lekfull sandlåda

De två första spelen var riktigt trevliga spel som utspelade sig i en öppen värld. Själva storyn var kanske inte alltid så mycket att hänga i julgranen, men det gjorde inte särskilt mycket när det var så fantastiskt kul att flänga runt i fiktionella städer och leka med sina superkrafter. Om man som jag gillade de två första spelen för just denna lekfullhet så kommer man även att gilla Second Son. Som Delsin Rowe spenderade jag majoriteten av mina första tio-femton timmar med att bara fara runt i vackra, vackra Seattle och utföra diverse sidouppdrag. Att det är just Delsin Rowe, och inte de två tidigare spelens protagonist Cole McGrath som jag styr gör ingenting. Då Cole dog i slutet av Infamous 2 om man valde det ”goda” slutet, vilket majoriteten av spelarna gjorde, så känns det bara vettigt att vi nu har en annan huvudprotagonist.

Blinkningar till de två första spelens protagonist Cole McGrath finns det på sina ställen i Seattle.
Blinkningar till de två första spelens protagonist Cole McGrath finns det på sina ställen i Seattle.

Delsin Rowe funkar bra som karaktär även om det inte känns som att det finns särskilt mycket djup där. Det är inte direkt Joel från The Last of Us som vi pratar om, även om Delsin delar röst med Joel i form av spelvärldens älskling Troy Baker. Det är dock kul att Sucker Punch har gjort Delsin till en indian, tillhörandes Akomishstammen. Detta innebär tack och lov inte indianklichéer med fjädrar och ylande dans, utan det är en mer modern gestaltning av livet som indian i dagens USA som vi får se i spelets inledning.

Delsin Rowe, cool kille som sprayar graffiti och har superkrafter.
Delsin Rowe, cool kille som sprayar graffiti och har superkrafter.

Delsin är från början en vanlig snubbe som glider runt i kondommössa och sprayar graffiti. En dag kommer han i kontakt med en conduit och får dennes krafter överförda till sig vilket innebär att han kan skjuta rök ur sina händer och förflytta sig mycket snabbt. Bland annat. Delsin blir tillfångatagen och utslagen av D.U.P., Department of Unified Protection, som har gjort det till sin uppgift här i världen att tillfångata, eller döda, ”bioterrorister”. ”Bioterrorister” är dock inte är sådana som kollar sin mobiltelefon under filmen, en myndighet som jagade sådana skulle jag helhjärtad stödja. Nej D.U.P. ser alla conduits som just bioterrorister. När D.U.P. dessutom ger sig på Delsins stam, så är det kokta fläsket stekt för D.U.P. och Delsin beger sig till Seattle för att försöka absorbera D.U.P.:s ledares krafter. Brooke Augustine som leder D.U.P. är, tro det eller ej, en conduit (dubbelmoral!). Då hon har skadat stammen med sina betongkrafter vill Delsin lägga beslag på dessa krafter för att kunna omvända skadan som hon har åsamkat stammen.

Rökkraften är din första kraft i spelet. Men det kommer mer!
Rökkraften är din första kraft i spelet. Men det kommer mer!

Fantastiska krafter

Nu är inte rökkraften den enda kraft man får leka med i spelet utan ett tag in i berättelsen så får man även möjlighet att använda sig av neon. Neon kan man dra från neonskyltar i staden och med den kraften så går det att springa upp för husväggar, skjuta projektiler och pricksskjuta på fienderna. Tack och lov så är Seattle nerlusat med D.U.P.-soldater som bara ber om att bli attackerade av en superhjälte med kondommössa och sprayflaska. Att från taket av ett högt hus attackera D.U.P. med dina superhäftiga neonkrafter är galet tillfredsställande! Senare i spelet tillkommer även fler krafter, men dessa går jag inte in på nu. Neon är dock min stora favorit.

Det går undan när man springer fram med neonkraften.
Det går undan när man springer fram med neonkraften.
Det är en vacker, glimrande neonstad som målas upp framför våra ögon.
Det är en vacker, glimrande neonstad som målas upp framför våra ögon.
När krafterna börjar sina så blir man tvungen att leta upp en kraftkälla, som i detta fall en enorm neonskylt, för att fylla på sina krafter.
När krafterna börjar sina så blir man tvungen att leta upp en kraftkälla, som i detta fall en enorm neonskylt, för att fylla på sina krafter.
Det är grymt snyggt när man suger åt sig neon och jag kan inte riktigt titta mig mätt på det!
Det är grymt snyggt när man suger åt sig neon och jag kan inte riktigt titta mig mätt på det!

Huvudstory? Men det finns ju massa annat kul?!

Precis som i de tidigare spelen så finns det gott om sidouppgifter. Bland annat att leta efter spårardrönare, vilket är ungefär som vad blast shards var i de två första spelen. Dessa drönare kan dock flyga, vilket gör det till en lite större utmaning att hitta alla. Seattle är uppdelat i olika stadsdelar på två öar och när spelet börjar så kontrollerar D.U.P. varje stadsdel. Om du förstör tillräckligt mycket av D.U.P.:s utrustning, deras skanningsstationer där de kontrollerar ”bioterrorister”, friger fångar, sprayar graffiti, och skjuter ner och samlar på dig spårardrönare så kan du till slut utmana D.U.P. till en konfrontation. Om du vinner det mötet så körs de bort från stadsdelen.

För att köra ut D.U.P. från en stadsdel måste du förstöra deras mobila ledningscentraler.
För att köra ut D.U.P. från en stadsdel måste du förstöra deras mobila ledningscentraler.
Att Delsin är så där upplyst innebär att någon precis har kastat en granat i närheten av honom. Det är ingen bra idé att stå så nära en granat. Särskilt inte samtidigt som en annan soldat skjuter på honom.
Att Delsin är så där upplyst innebär att någon precis har kastat en granat i närheten av honom. Det är ingen bra idé att stå så nära en granat. Särskilt inte samtidigt som en annan soldat skjuter på honom.

En vacker stad

Den absoluta huvudrollen tycker jag till sist ändå att Seattle spelar i detta Infamous Second Son. Allt är så otroligt snyggt och det känns som en enhetlig stad. Visst, Seattle känns inte levande som Los Santos gör i GTA V, men oj så vackert det ändå är här. Att se solen spegla sig i vattenpölar, eller att se hur Space Needle tornar upp sig bland husen är en mäktig känsla. Sedan så går det inte att låta bli att tänka vad det betyder att ett så tidigt spel till Playstation 4 ser så bra ut. Hur kommer spelen se ut om några år när utvecklarna verkligen blivigt duktiga på att tygla kraften i maskinen? Hur bra kommer Naughty Dogs nästa spel att se ut? Förmodligen helt fantastiskt!

Gryning i Seattle.
Gryning i Seattle.
Delsin landar efter en tuff flygtur i Seattles Chinatown.
Delsin landar efter en tuff flygtur i Seattles Chinatown.

En avslutande hyllning till Playstation 4:s share-knapp

Alla bilder i detta inlägg har jag själv tagit inne i spelet med den eminenta share-knappen. Det är ju helt fantastiskt att jag när jag vill, var jag vill, kan ta en bild och dela med av den till omvärlden. Även videoklipp går att fånga och trots att jag mest har sparat ner snygga mål i FIFA 14 med share-knappen så har jag även en del klipp från InFamous. Än en gång, en helt ljuvlig funktion!

När det gäller att dela med sig av bilder ur InFamous: Second Son så kommer Sucker Punch inom en snar framtid att uppdatera spelet så att det går att stänga av alla visuella hjälpmedel (som kartan, styrkorset och liknande) samt att manipulera dagscykeln. Detta innebär med andra ord att det kommer gå att ta ännu vackrare bilder. Dessa funktioner ska bli upplåsta för den som klarat av spelet. Allt detta enligt PlayStation.Blog.

Playstation 4, starten på en ny konsolgeneration

En ny konsolgeneration har startat och jag är numer stolt ägare till en Playstation 4. Då jag bokade min PS4 redan i somras så innebar det att jag kunde hämta ut min konsol redan på lanseringsdagen. Eller rättare sagt på lanseringsnatten. Gamestop höll nattöppet och jag var en av några tappra själar som åkte ut till Örebros stora köpcentrum för att hämta ut min konsol.

Efter att nu har haft möjlighet att spela på PS4 i några dagar så är det första intrycket mycket, mycket positivt. Praktiskt taget allt är förbättrat mot PS3 och det känns ju lovande då jag tror att vi kommer att få se PS4:ans fulla kapacitet först om två-tre år.

Bättre handkontroll

Handkontrollen, DualShock 4, är betydligt bättre än sin föregångare. Den är större, tyngre och känns mer gedigen och betydligt skönare att spela med i längre stunder. Det enda negativa som jag har stött på är att det är lätt att missa delningsknappen och optionsknappen och istället trycka på touchplattan mitt på kontrollen. En lite rolig funktion, men som samtidigt enerverat i Killzone Shadow Fall är att DualShock 4 har en inbyggd högtalare.

DualShock 4 är en klar förbättring mot sin föregångare.
DualShock 4 är en klar förbättring mot sin föregångare.

Men spelen då, hur ser allt ut och hur fungerar det?

FIFA 14, bättre än sin motsvarighet till PS3

Sanningen är att FIFA 14 inte är någon revolution jämfört med sin dito på PS3. Om man är van att spela på PS3 så kan man med lätthet börja spela även på PS4. Det märks dock att det är bättre upplösning på spelet nu vilket gör att allt ser skarpare ut. Publiken ser dessutom mer ut som en riktig publik än platta pappersfigurer. Det märks också att FIFA 14 flyter på med snabbare bilduppdatering och spelet är mer responsivt och ”alert”.

Killzone Shadow Fall

Det andra spelet som jag köpte till lanseringen var Killzone Shadow Fall. Egentligen så hade jag bokat Watch Dogs, men då det spelet försenades så fick det bli Guerillas FPS istället. Visuellt så skiljer sig Shadow Fall rejält mot tidigare Killzone-spel. Här är det en ljusare och mer öppen värld än tidigare. Det är både bra och dåligt. Jag gillar att allt inte är så linjärt och att man faktiskt kan gå vilse, även om detta är något som recensenter har klagat på. Jag vill ha lite tuggmotstånd och upptäckande. Jag saknar dock den mörka estetiken som tidigare spel har bjudit på, även om det finns sådana inslag senare in i spelet.

Visuellt så är Killzone Shadow Fall riktigt snyggt dock, och visar upp en del av potentialen i Playstation 4. Flytet är riktigt bra även här i bilduppdateringen och det känns responsivt på ett sätt som jag tidigare inte har varit van vid på konsolspel.

Ett ljusare, och mycket vackert, Killzone Shadow Fall.
Ett ljusare, och mycket vackert, Killzone Shadow Fall.

Killzone Shadow Fall använder sig av den inbyggda högtalaren i DualShock 4 när man spelar upp ljudloggar vilket är riktigt häftigt och ger ett djup. Problemet, och det som är enerverande, är att ljudet spelas upp där även när man sitter med hörlurar inpluggade i förstärkaren och så vitt jag har sett så går det inte att istället flytta det ljudet till hörlurarna. Inte bra.

Ett annat minus med Killzone Shadow Fall är att det är otroligt långt mellan sparpunkterna om du vill ta en paus i ditt spel. I en av de första gångerna jag spelade så förlorade jag nästan en timmes spelande enbart för att det inte hade sparats. Jag utgick från att när texten ”Kontrollpunkt” visades så innebar det att spelet sparades där. Så var det alltså inte och därför är det väldigt otydligt när spelet sparas. Jag är långtifrån ensam om att störa mig på detta och på Killzones forum så finns det en tråd som vittnar om att rätt många avskyr detta sätt.

PS4 är bara i startgroparna och vi har en härlig konsolgeneration framför oss. Nu är jag nyfiken på kommande spel som nya Mirror’s Edge och redan nämnda Watch Dogs. Även det nya Infamous-spelet ska bli härligt att sätta tänderna och sist men inte minst: Vad kan suveräna Naughty Dog göra till PS4? Uncharted 4 är redan utannonserat och mer härligheter lär komma från studion som gjorde den förra konsolgenerationens bästa spel, The Last of Us.