Terry O'Quinn har briljerat som John Locke i den senaste säsongen av Lost.

Ja herregud. Säsong fem av Lost har precis avslutats och det är nu en säsong kvar av denna fantastiska TV-serie. Jag har följt Lost från första början och fastnade genast för mystiken, den fantastiska kvaliteten (det märks verkligen att det är en serie med hög budget), karaktärerna och de vackra miljöerna. I säsong två tappade serien dock fokus då det märktes att manusförfattarna inte hade en aning om hur länge serien skulle hålla på och därför skrev en hel del utfyllnadsavsnitt. I denna veva tappade en del av mina vänner sitt engagemang för serien. Jag klamrade mig dock fast och hoppades på att det skulle vända och bli bättre.

Och jäklar vad det har blivit bättre! Från säsong tre och framåt har Lost varit helt briljant. Just säsongsavslutningarna har varit så fantastiska att man suttit som förstenad efteråt. Säsongsavslutningen för säsong tre var så otroligt bra att den gav mig rysningar så fort jag tänkte på den ända fram till den fjärde säsongen sparkade igång igen.

Så, nu har som jag redan nämnt säsong fem gått i mål med ett dubbelavsnitt och givetvis fanns det en hel del omvälvande i detta avsnitt. Många svar gavs men samtidigt uppstod nya frågor. Frågor som nu manusförfattarna ska besvara på en säsong. Det kommer de klara av, det är jag säker på.

I denna säsong har Jack och Kate fått kliva tillbaka en del och istället har andra fått briljera och ta plats. Gamla Macahan-favoriten Fionnula Flanagan har varit lysande de gånger hon varit med och även hennes yngre motsvarighet Alice Evans har gjort ett starkt intryck. Nestor Carbonell som Richard Alpert har varit riktigt bra och det har känts mycket kul att få veta mer om den karaktären. Josh Holloway har visat en helt annan sida av Sawyer och den smärta han förmedlade i säsongsavslutningens dubbelavsnitt gick rakt genom rutan i en fantastisk scen. Största favoriten är dock Terry O’Quinns John Locke som har varit en gigant med fantastisk pondus och belåtenhet som en man som bär på en hemlighet (vilket han givetvis gjorde).

Handlingen har utspelat sig parallellt i både 1970-tal och 2000-tal. Släng dessutom in lite flashbacks så kan man tro att förvirringen ska vara total. Det har dock fungerat riktigt bra och man har känt sig rätt lika engagerad i båda storyutvecklingarna (med marginellt starkare engagemang för 1970-talsdelen för mig).

Nu ser jag verkligen fram emot den sjätte och sista säsongen. Den kommer, med all sannolikhet, bli helt fantastisk. Min absoluta favoritserie genom tiderna är Six Feet Under men i Lost har jag hittat en given tvåa.

Årets bästa skiva

Anna Ternheim – Leaving on a Mayday

Hon är fan helt fantastiskt Anna Ternheim. Två otroligt välförtjänta grammisar blev det för bästa skiva och bästa kvinnliga artist. Jag kan inte annat än att stämma in i hyllningskören då hennes tredje platta, Leaving on a Mayday, är det bästa hon släppt och då ska ni veta att jag älskar hennes två första skivor också. Det finns inte en dålig låt på Leaving on a Mayday. På Deluxe-varianten av skivan så tolkar Anna Ternheim en sjukt tråkig artist, Frank Sinatra. Sinatra-tolkningar brukar ofta vara sliskiga, hemska versioner av välkammade män/pojkar som vill glida runt i snygga kostymer och sippa Dry Martinis med uppknäppta flugor på något casinogolv i Las Vegas. Anna Ternheims Sinatra-låtar är fantastiskt drömska versioner som gör låtarna till hennes egna. Kan det vara så att Anna Ternheim gör världens bästa covers? Först sopar hon golvet med Broder Daniel i Shoreline och nu Frank Sinatra. Årets bästa skiva är, utan tvekan, Leaving on a Mayday!

Silver: The Soundtrack of Our Lives – Communion
Brons: Moto Boy – Moto Boy

Årets bästa låt

The Killers – Human

I år var det fruktansvärt svårt att utse 2008 års bästa låt. Anna Ternheim släppte en helt fantastisk platta som var briljant. Men låtarna är så otroligt jämnbra att det är svårt att plocka ut en superduperlåt ur samlingen superlåtar. Så vad händer då? Jo, ett band från Las Vegas sopar hem titeln årets bästa låt. En låt där frontmannen lyckas spela över på ett subtilt sätt i videon, bara en sån sak är värd ett pris. Årets bästa låt är Human av The Killers. Anna Ternheim får nöja sig med ett vackert silver och Moto Boy plockar hem bronset.

Silver: Anna Ternheim – No, I Don’t Remember
Brons: Moto Boy – Young Love

Årets bästa film

Wall-E

Pixars fantastiska film om den lilla ET-liknande roboten är det bästa bolaget släppt, i hård konkurrens med Monsters inc. Wall-E visar upp ett fantastiskt känsloregister som Sandra Bullock bara kan drömma om. Ljudeffekterna är fantastiska och lite extra myser jag av att Wall-E har samma uppstartsljud som en Macintosh. Tvåan är den överskattade (jo faktiskt!) The Dark Knight som trots att den är överskattad är riktigt bra. Bronsplatsen hamnar hos filmen som bevisat för oss att Ben Affleck hamnat på fel sida av kameran tidigare. Karln ska ju regissera, inte skådespela! Grattis till Gone Baby Gone för bronset.

Silver: The Dark Knight
Brons: Gone Baby Gone

Årets bästa TV-serie

Lost

Svettigt, tät och nervkittlande. Fjärde säsongen av Lost har varit en helt fantastiskt spännande resa från början till slut. Äntligen är det slut på dessa utfyllnadsavsnitt som säsong 2 led så av. Nu har vi bara två säsonger kvar innan allt uppdagas med vad som händer på den där underliga ön i Söderhavet.

Silver: Battlestar Galactica
Brons: Californication

Årets bästa spel

Fallout 3

Mina förväntningar på Fallout 3 var skyhöga. Som fanatiskt fan av post-apokalyptiska skildringar såg jag verkligen framemot att få springa runt i ett framtida sönderbombat Washington och kämpa mot supermutanter. Fallout 3 levererade verkligen det och när detta skrivs har jag lagt ner över 70 timmar på spelet och maxat det mesta jag kan maxa i spelet. I slutet av denna månad kommer det en nedladdningsbar episod till Fallout 3 så äventyret fortsätter. Andraplatsen går till Grand Theft Auto IV som också det var helt otroligt bra. Det var jämnt mellan de två första platserna. En bit efter, på tredje plats kommer det ibland frustrerande svåra, men otroligt snygga Mirror’s Edge. Go Sweden!

Silver: Grand Theft Auto IV
Brons: Mirror’s Edge

Mitt 2008 i kort:

• Började jobba på Coop Extra, slutade jobba på Coop Extra.
• Började jobba på ICA, slutade jobba på ICA. Började plugga på universitetet.
• Köpte en Xbox 360, vilket gjorde att jag kunde utse årets bästa spel.
• Åkte till Arguineguín samt på bilsemester till västkusten.
• Sålde min iPod touch, köpte en iPhone. Apple kunde skratta hela vägen till banken i år igen.
• Köpte 30 DVD:er och 11 Xbox 360-spel.
• Vår lilla Svea flyttade in hos oss.

Lost, en av mina favoritserier just nu har äntligen ett slut i sikte. Efter att jag, alla fans och manusförfattarna Carlton Cuse och Damon Lindelof undrat hur länge serien ska hålla på har ABC nu kommit med ett svar. Det blir 48 avsnitt till efter att denna säsong, tre, är över. De 48 avsnitten kommer att fördelas över tre säsonger med 16 avsnitt i varje säsong. 2010 kommer sista säsongen sändas.

Underligt att de delar upp de sista 48 avsnitten på tre säsonger och inte två säsonger med 24 avsnitt vardera. Speciellt med tanke på att de tre första säsongerna har bestått av 22-24 avsnitt. Tråkigt att DVD-boxarna kommer bli tunnare med all sannolikhet och inte göra sig lika bra bredvid de tre första. Skönt är dock att veta att serien kommer att ta slut nu och jag hoppas verkligen att den kan hålla samma höga nivå som den nu gjort under den senaste säsongen.

Det blir alltså total sex säsonger av Lost och 117 avsnitt.

Världens bästa science fiction-serie, Battlestar Galactica, har precis gått i mål med sin tredje säsong. Igår betade vi av de två sista avsnitten och finalen var verkligen mäktig, lite flummig och avslutade med en riktigt ”what the fuck!?”-känsla (eller ”what the frak” kanske är mer korrekt med tanke på att det är Battlestar Galactica vi snackar om).

Det bjöds på paranoia, rättegång, fyra nya cylonmodeller (eller?) och konstiga symboliska drömmar. När seriefinalen var över satt man med en tappad haka och längtan efter att se säsong fyra. Det är något som kommer att få vänta dock, inspelning startar i maj och fjärde säsongens 22 avsnitt börjar att sändas i början på 2008 (förmodligen, inte helt klart än).

Till skillnad mot Lost känner man att det finns ett riktigt slut planerat och att manusförfattarna inte är rädda att ta storyn framåt, istället för att slänga in massa konstiga sidospår man inte fullföljer. Karaktärerna är välspelade och det finns ingen jag stör mig på (till skillnad från vidriga karikatyren Hiro från Heroes t.ex.). Absoluta favoriten är Gaius Baltar skickligt spelad av James Callis. Sen är det svårt att inte nämna Edward James Olmos som ger ett mångfacetterat porträtt av William Adama.

Om du inte kollat in Battlestar Galactica tidigare så är det dags! Första säsongen finns på svensk DVD, andra säsongen släpps i svensk utgåva den 16e maj och tredje släpps någon gång i mitten av augusti i USA. Serien finns givetvis via alternativ distribution också.

Eftersom jag började jobba klockan åtta imorse så var det inte riktigt läge för att sitta uppe inatt och kolla på Oscargalan. Istället har jag fått läsa på nätet samt sett en genomgång av vinnarna i SVT med C-G Karlsson och Göran Everdahl. Första reaktionen är att jag är besviken över att Babel bara vann en endaste Oscar, visserligen gick den välförtjänt till Gustavo Santaolalla för hans suveräna gitarrplinkande.

Statyetten som gick till Jennifer Hudson för bästa kvinnliga biroll i Dreamgirls skulle jag gärna hellre sett i Rinko Kikuchis händer. Kikuchi var helt makalöst bra i Babel och hade förtjänat guldgubben. Nu var det visserligen kul att Hudson vinner priset för sin debutfilm efter att ha inlett sin bana i amerikanska Idol. Att Scorsese vann en Oscar för The Departed måste säkert känts skönt för honom efter att ha varit nominerad fem gånger tidigare. Jag tycker själv att Scorsese är överskattad. Taxi Driver är skit, Raging Bull och Gangs of New York är bara jobbiga. Maffiabröder och The Aviator är helt ok, men inte mycket mer. The Departed som han vann för och som också vann för bästa film har jag inte sett än men ska göra det inom en snar framtid. Jag betvivlar dock att den är bättre än Babel eller för den delen sin mästerliga Hong Kong-förlaga Infernal Affairs.

Speaking of Göran Everdahl: Är han inte väldigt lik Michael Emerson som spelar Ben i Lost? Samma döda blick liksom. Inget ont om Göran dock, han är bra!

Lika eller inte?

Tidningarnas artiklar om Oscargalan: DN, SVD, Expressen, Aftonbladet.