Dagens lilla promenad med Svea kunde slutat riktigt illa. När vi var ute på gården och strosade lugnt omkring kom helt plötsligt en okopplad hund i full fart mot Svea. Jag fick sparka, stå i vägen och försöka mota bort den galna hunden samtidigt som en livrädd liten kisse snodde runt kring mina ben och försökte klösa sig upp till mig. Till slut lyckades jag svinga upp Svea i kopplet samtidigt som den jäkla hunden hoppade efter henne. Efter mycket om och men lyckades jag och kvinnan som kommit med hunden få bort den.
Det visade sig att hunden hade smitit från inhängnaden där den bodde och kvinnan som kommit med hunden inte ägde den utan kände ägarna och hade hittat hunden inne på Tybbles torg och tagit med sig hunden för att återlämna den till ägarna. Alltså var hon helt oskyldig och ruskigt upprörd på både hundjäkeln och på de som äger hunden.
Svea klarade sig helt utan skråmor, men det var ruskigt nära, hon var alldeles blöt av hundens saliv när jag höll henne i min famn. Dessutom klöste hon sig fast i mig allt hon kunde, livrädd efter attacken. Nu ligger hon ute på balkongen och tar igen sig.
Själv ser jag ut lite som Charlize Theron i Djävulens advokat efter att haft en livrädd katt hängandes fast vid mig. Jag har klösmärken på överkroppen, benen och armarna. Dessutom luktar jag allt annat än gott efter att Svea sprutat ut något illaluktande för att skrämma bort hunden.
Jag och Charlize. Lika som bär.
Idag har det varit en riktigt fin vårdag. Jag jobbade till klockan två, fixade wok, kokade ris, diskade och servade kunder med lunch för fulla muggar innan jag stämplade ut. Direkt efter jobbet stack jag till Bra Zoo och införskaffade en sele till Svea. Det blev hennes andra sele. Den första fick hon bara använda tre gånger innan hon råkade ut för en incident. För någon vecka sedan hade vi tagit på henne selen för att försöka vänja henne med den. Tanken var att hon skulle springa omkring inomhus och försöka ”glömma bort” den vilket verkade funka riktigt bra. Hon for runt som ett litet yrväder och lekte glatt i cirka en halvtimme.
Nåväl, idag var det dags för ett nytt försök med en ny sele alltså och det gick riktigt bra. Svea jagade glatt löv och insekter utomhus, hälsade på folk på balkonger och folk som gick förbi. Det enda irritationsmomentet verkar varit idioten som gick bakom henne och höll henne fastkopplad i ett långt snöre när hon försökte fånga flugor. Väl tillbaka i trapphuset efter en halvtimme kopplade jag loss selen och hon satte full fart uppåt till lägenheten och tryggheten. Det känns verkligen att det gått framåt med Svea och selen (trots incidenten) och om några gånger till kommer hon förmodligen inte ha speciellt mycket emot att gå ut och gå i koppel.
