Detta ska tydligen vara Kent.

Det nya omslaget är riktigt snyggt, långt från katastrofen som var omslaget till Du & jag döden. Modellen heter Dora Kovács och bilden är tagen av Annika Aschberg.

Det har tagit sin tid men igår nylanserades Kents hemsida tillsammans med information om nytt album. Som lök på laxen släpptes även en ny singel igår, Töntarna. Den nya plattan kommer släppas 6 november och innehåller elva låtar. Namnet är kort och gott Röd. Nya singeln är ett samarbete med Familjen, som lirade som förband på Kents förra turné. Själv gillade jag inte alls Familjen (förutom signaturmelodin till SVT:s Hype, den är bra) men Kents nya singel gillar jag. Det känns som ett naturligt steg vidare in i elektronisk musik efter förra plattan Tillbaka till samtiden. Däremot är det inte den bästa förstasingel som bandet släppt, där håller jag Max 500 eller Dom andra som bättre förstasinglar.

Per Sinding-Larsen har gjort en intervju med Jocke Berg på sin blogg PSL. Riktigt bra sådan och väl värd att läsa. Den finns här.

Töntarna finns på Spotify. Det går även att köpa låten digitalt via Kents webbshopp. Den 12 oktober släpps Töntarna som CD-singel. Naturligtvis kommer inte albumet bara släppas som ett vanligt album utan det blir även någon form av superbox för cirka 650 kronor. Vad den kommer innehålla verkar inte riktigt klart ännu men det ska bli helt klart intressant att se om det bara är ett försök att mjölka fans på lite extrapengar (specialboxar brukar nästan alltid vara just det).

Så, vad tycker ni om Kents skivsläpp och nya singel? Lämna gärna en kommentar och tyck till.

Liknande inlägg

• Kent i QX
• Ny singel från Knut
• Recension: Carolina Wallin Pérez – Pärlor och svin
• Kent intog Örebro
• Sammanfattning av 2007

För femte gången i mitt liv fick jag ikväll se världens bästa band lira live. Kent gästade gnällbältets huvudstad Örebro och invigde nya Conventum Arena ”på riktigt”. Tillsammans med Tove och 5300 andra Kentfans trotsade jag de ruskigt kalla vindarna och gav mig iväg för att se Jocke, Sami, Martin och Markus spela. Senast jag såg dem var 2005 i Borlänge. Denna gång var den första gången jag fick se Kent spela i samma stad som jag själv bor i. Fantastiskt skönt att slippa fixa med boende, transport och dylika saker.

Det var som sagt kallt idag. När jag och Tove kom fram till kön var den så lång att vi inte ens såg Conventum Arena från vår plats. Tack och lov gick det trots allt hyfsat snabbt och efter cirka 10-15 minuter (vilken klassisk pizzatid! ”Den är klar om tio minuter-en kvart”.) så var vi inne i Conventum Arena. Byggnaden i sig var allt annat än imponerande. Det var en stor sal, varken mer eller mindre. Fasaden var dessutom ingen höjdare med några fula streck som förde mina tankar till jeansmärket Evisus måsvingar.

Det första jag gjorde inne var att köpa en t-shirt. Det känns inte riktigt som man varit på konsert om man inte betalat överpris för merchandise. Det hör till hela upplevelsen. Strax efter att jag lagt 300 kr på Kent-tröjan så gick förbandet upp på scen. Bandet hette Familjen och bestod av två killar (Paret kanske hade varit ett mer passande namn) som spelade någon sorts electronica på svenska. Själva musiken var helt ok men sången var verkligen bedrövlig. Tack och lov spelade bandet bara i en halvtimme innan de gick av och kvällens huvudakt och Eskilstunas stoltheter kunde gå på.

Spelningen inleddes med Vy från ett luftslott som är en stor personlig favorit från senaste plattan. Efter det ökade bandet tempot lite med en annan favorit, Max 500 från Du & jag döden. Sedan blev det kloppeti-klopp med Berlin från senaste, Tillbaka till samtiden. Berlin gjorde sig bättre live än på skivan där den framstår som en ”medellåt”. Hela inramningen var mycket snygg med läckert ljus och en storbildsskärm med snygg grafik. I början av konserten samt i slutet visades en stor sol som verkligen förde tankarna till 2007 års bästa film, Sunshine. Färgerna för konserten gick mycket i rött och blått och det kändes verkligen att detta var en ruskigt proffsig och påkostad produktion.

Sedan Turné 19 har Kents spelningar avslutats med Mannen i den vita hatten (16 år senare) och så även denna gång. Förra avslutningslåten, 747, får numer avsluta första segmentet av extranummer. Just Mannen i den vita hatten var denna kvälls absolut starkaste låt och en helt fantastisk avslutning. Det var ren extas och en fantastisk stämning. Mycket bättre avslutning än så kunde man inte få. Andra låtar som var värda att tala lite extra varmt om denna kväll är LSD, någon?, Dom andra, VinterNoll2 och 747. LSD, någon? hade en grym tyngd när den kom igång ordentligt och förde genast mina tankar till ett annat grymt band, Depeche Mode. Dom andra kom i en rätt ny, väldigt uppspeedad tappning. Jag gillade det skarpt då den låten annars kan vara lite seg live. VinterNoll2 har jag än inte hört Kent spela dåligt. Den var som alltid fantastisk. När det gällde 747 bjöds vi denna kväll på singelversionen som är den version jag föredrar framför albumversionen.

Det enda negativa med konserten var Stoppa mig juni (lilla Ego) och Kevlarsjäl som sänkte pulsen men i övrigt är fina låtar. Jag saknade verkligen också Elefanter på kvällens låtlista. Dessutom är jag oändligt förtjust i underbara Utan dina andetag som inte heller fanns med i kvällens låtlista. Dock kan jag förstå varför de inte tog med den då den mycket väl kanske inte skulle passat in en kväll som denna.

Låtlistan såg ut så här:

01. Vy från ett luftslott
02. Max 500
03. Socker
04. Berlin
05. Palace & Main
06. Stoppa mig juni (lilla ego)
07. Columbus
08. LSD, någon?
09. Romeo återvänder ensam
10. Generation ex
11. Den döda vinkeln
12. Musik non stop
13. Kärleken väntar
14. Ingenting
15. Om du var här
16. Dom andra

Extranummer 1:
17. Kevlarsjäl
18. Vinternoll2
19. 747

Extranummer 2:
20. Mannen i den vita hatten (16 år senare)

Nerikes Allehanda skriver lite om konserten här och har även ett bildspel. Deras recension finns att hitta här.

flickr: Mina konsertbilder.

Liknande inlägg

• Kent i QX
• Biljetter: Check!
• Trevliga tisdag
• Kulturfylld lördag
• Kent släpper nytt