Jag tycker att jag är hyggligt intelligent. Jag är hyfsat bra på att stava, mattekunnandet är det inget större fel på och mitt logiska tänkande är inte heller så dåligt. Ibland blir jag dock rädd för mig själv. Idag var en sådan dag.

Bilden jag nu kommer publicera är ingen efterkonstruktion utan helt autentisk. Så här såg det ut när jag kom ut till cykeln jag hade ”låst” utanför McDonalds:

Det spelar ingen riktig roll hur bra min stavning eller det logiska tänkandet är en sådan här gång. Det finns inget riktigt bra försvar för något sådant. Sanslöst.

Nåväl, nu ska jag skaka av mig det här. Ikväll ska jag se Eurovision Song Contest tillsammans med Tove, Calle och Anna. Kvällen kommer förmodligen innebära att jag sitter och äter chips och gnäller över att silvertransvestiten från Ukraina vinner samtidigt som jag känner lätt skam för att jag njuter av all smaklöshet. Guilty pleasures finns det något som heter, Eurovision platsar lätt in i det facket för min del.