Kvinna i röd kappa vid den bild som vann utmärkelsen Årets bild 2010.
Årets bild har avgjorts i Örebro och i samband med prisutdelning och gala så hade Örebros länsmuseum en utställning av bilderna som deltagit. Jag och Tove styrde kosan dit för att ta oss en titt på bilderna och fika på suveräna fiket Amuse. Den bild som vann Årets bild var Henrik Montgomerys bild på världsledarna, med Barack Obama i mitten, under klimatmötet i Köpenhamn. En bild jag inte riktigt fastnade för. Mina favoriter hittades istället bland sportbilderna och naturbilderna.
Efter muséebesöket blev det kanongod fika inne på Amuse.
På kvällen, efter muséebesöket begav jag mig i väg till musikhögskolan på universitetet för att fotografera teaterföreställningen Oda! – Saatans kvinna!! till Lösnummer. Vi har tidigare skrivit om pjäsen i Lösnummer och nu var det alltså dags för premiär. Fotoförhållandena var ruskigt svåra då jag var fast på ett enda ställe på grund av platsbrist, belysningen var rätt dunkel och scenen var på samma nivå som publiken. Detta innebar att jag som stod längst bak fick gå väldigt nära (med objektivet, inte rent fysiskt) skådespelarna för att inte få med publiken på bilderna. För att undvika långa slutartider fick jag klämma upp ISO-värdet till runt 800-1000. Tack och lov ska inte bilderna användas i tryck utan bara på webben vilket gör att då jag minskar ner dem så slipper jag mycket av det brus som uppstår vid höga ISO-tal.
Två av skådespelarna ur Oda! Saatans Kvinna!!
Jag stannade inte hela pjäsen utan fotograferade enbart i cirka en halvtimme. Neringa, Lösnummers skribent, verkade dock tycka pjäsen var riktigt bra och skrev att den var ”klart bättre än Pernilla Wahlgren”. Just Pernilla Wahlgren var det jag satt hemma och glodde på när Neringa satt kvar på teaterföreställningen. Melodifestivalen har nått Örebro och på Conventum Arena gick Andra chansen av stapeln. Jag och Tove satt givetvis bänkade och kunde sorgset konstatera att vår favorit, Pauline, snabbt åkte ut. Tidigare nämnda Pernilla Wahlgren tog sig till final tillsammans med Jessica Andersson och jag och Tove gladde oss istället över god mat när musikunderhållningen inte var på topp och ”fel” artister gick till final.
Lördagen var med andra ord fylld med massa kultur: Muséebesök, teaterbesök och melodifestival.
För femte gången i mitt liv fick jag ikväll se världens bästa band lira live. 
Det första jag gjorde inne var att köpa en t-shirt. Det känns inte riktigt som man varit på konsert om man inte betalat överpris för merchandise. Det hör till hela upplevelsen. Strax efter att jag lagt 300 kr på Kent-tröjan så gick förbandet upp på scen. Bandet hette Familjen och bestod av två killar (Paret kanske hade varit ett mer passande namn) som spelade någon sorts electronica på svenska. Själva musiken var helt ok men sången var verkligen bedrövlig. Tack och lov spelade bandet bara i en halvtimme innan de gick av och kvällens huvudakt och Eskilstunas stoltheter kunde gå på.
Spelningen inleddes med Vy från ett luftslott som är en stor personlig favorit från senaste plattan. Efter det ökade bandet tempot lite med en annan favorit, Max 500 från Du & jag döden. Sedan blev det kloppeti-klopp med Berlin från senaste, Tillbaka till samtiden. Berlin gjorde sig bättre live än på skivan där den framstår som en ”medellåt”. Hela inramningen var mycket snygg med läckert ljus och en storbildsskärm med snygg grafik. I början av konserten samt i slutet visades en stor sol som verkligen förde tankarna till 2007 års 
Låtlistan såg ut så här:
