Cirkeln sluts i Bioshock med den avslutande Burial at Sea-delen

Det här inlägget innehåller spoilers om
det första Bioshock-spelet, Bioshock Infinite samt de två DLC-kapitlen Burial at Sea. Det är rejäla spoilers också som avslöjar hur allt slutar och hur allt hänger ihop.

Samtidigt som detta är ett inlägg om den avslutande delen i Burial at Sea-tillägget till Bioshock Infinite så är det även en sorts terapi för mig. För vilket avslut detta är i den fantastiska Bioshock-sagan. Irrational lyckas i två fantastiska avslutnings-DLC knyta ihop handlingen i det första Bioshock-spelet med handlingen i Infinite. Min haka, den har tappats.

Det börjar i Paris där allt är fantastiskt idylliskt och Elizabeth sitter och glassar på en uteservering vid Seine. Snart slängs hon in i en betydligt mörkare tillvaro. Plågad av sitt dåliga samvete efter upplösningen i den första Burial at Sea-delen där Elizabeth använde sig av lillasystern Sally för att locka med sig Booker/Comstock och kunna döda honom. Elizabeth har alltså rest runt mellan olika parallelluniversum och tagit kål på olika inkarnationer av Comstock.

Fransk idyll.
Fransk idyll.

Men, det var detta med samvetet. För att komma åt Comstock så har hon offrat en lillasyster. Hon beger sig tillbaka till Rapture än en gång för att leta upp och rädda Sally. Det är ju smidigt att genom revor kunna resa i tid och plats.

Idyllen förbyts snabbt till något annat.
Idyllen förbyts snabbt till något annat.

Nu börjar min hjärna smälta

Elizabeth är plågad av sitt dåliga samvete över Sally.
Elizabeth är plågad av sitt dåliga samvete över Sally.

Väl tillbaka i Rapture så hittar Elizabeth sin egen döda kropp. I samma veva som Comstock mötte sin skapare i form av en uppretad Big Daddy så gjorde även Elizabeth det. Elizabeth har alltså dött, men fortsatt existerat genom sitt unika tillstånd där hon kan resa mellan olika dimensioner. Så, Elizabeth reser tillbaka till ett universum där både hon, Booker/Comstock och Sally har dött.

I och med att Elizabeth har rest genom en reva till en parallell plats där hennes parallellversion har dödats så tappar hon sina förmågor. Eftersom hon inte längre existerar i flera paralleller utan nu existerar hon (trots att en version av henne dött) i ett enda universum. Förvirrad beslutar hon ändå att genomföra sin ursprungsuppgift, att rädda Sally och lätta sitt dåliga samvete.

Nu gör en gammal bekant entré. För den som har Sally är ingen annan än Atlas, som vi känner allt för väl från det första spelet. Atlas motkrav på Elizabeth för att han ska frige Sally är att Elizabeth ordnar så att det varuhus som fungerar som fängelse för oönskade personer, som Andrew Ryan har sänkt till botten av havet under Rapture, kan stiga upp till Rapture igen. I Burial at Sea befinner vi oss i just detta varuhus, och Atlas vill få sin revansch.

Elizabeths lösning för att kunna få varuhuset att att stiga upp till Rapture är att ta sig till Columbia och stjäla den typ av partikel som får Columbia att sväva ovanför molnen. Det enda kruxet är ju att Elizabeth har tappat sina förmågor att resa genom revor. Istället får hon leta upp en revmaskin som Suchong, mannen bakom plasmider och massa annan smaskig Rapture-teknologi, använt sig av för att kommunicera och utbyta idéer med Jeremiah Fink, i Columbia. Där finns också förklaringen till varför Rapture och Columbia har så mycket liknande teknologi.

Planen fungerar och varuhuset börjar att resa sig mot ytan och manegen är krattad för det inbördeskriget mellan Fontaine (som är Atlas egentliga identitet) och Andrew Ryan.

Slutet. Och början.

Givetvis så är Atlas en man med bedrövlig moral. Han nöjer sig inte med att varuhuset tar sig tillbaka upp till Rapture utan kräver även att Elizabeth ska leta fram hans ”ace in the hole”, eller äss i rockärmen, i kampen mot Andrew Ryan. Efter veckor av misshandel av Elizabeth så ställs hon inför sitt sista uppdrag. Att leta reda på ässet i rockärmen. Efter att hon har tagit sig till Suchongs labb så visar det sig att ässet i rockärmen är en mening. En artighetsfras. En aktiveringsfras: ”Would you kindly…”

Elizabeth har inte bara sett till så att Atlas kan ta sig tillbaka till Rapture utan även hjälpt honom att få sitt starkaste vapen mot Ryan, nämligen aktiveringsfrasen för att styra Jack, karaktären som man spelar som i det första spelet.

Efter det genomförda uppdraget så slår Atlas hejdukar ihjäl Elizabeth och vi får se henne dö samtidigt som Sally håller hennes hand och sjunger för henne.

Krossat hjärta

Något mer sorgligt slut för Bioshock-serien är svårt att komma på. Elizabeth dör, Booker dör (och var i en parallell värld väldigt ond) och Elizabeths agerande gav möjlighet till ett inbördeskrig i Rapture.

Den enda ljusningen i denna dystra saga är att Jack faktiskt lyckades rädda Sally från livet som lillasyster i det första spelet och Elizabeth ser i en sista syn innan hennes liv är över, in i framtiden. Hon får se Jack och hon ser att Sally är med bland de flickor som Jack räddade.

Cirkeln sluts, och Elizabeth dör.
Cirkeln sluts, och Elizabeth dör.

Så, kan någon tipsa om en bra terapeut?

  • Anton

    Jäkligt skönt av dom att att knyta ihop historierna mellan spelen såpass mycket. Pararella universum är ju dessutom något jag gillar. Dock blir det inget köp för mig, gillar ju inte serien annars och skulle nog bara sitta och svära som vanligt. Hehehe 🙂

    • Din grej är kanske att läsa om Bioshock mer än att spela det 😉

      • Anton

        Huvudet på spiken skulle jag vilja säga! 🙂